Smakbit på söndag

En smakbit på söndag kommr ursprungligen från den norska bloggen Flukten fra virkeligheten

Veckans bok: Hon bad om det 

Bokens handling finns att hitta här.

Smakbit: 
Hon ger mig ett kuvert. "Det är adresserat till dig." 
Hon tittar ned på kuvertet och sedan på mig igen, nickar som om hon ger mig tillåtelse att öppna det. Hon ser glad ut. Det var det jag ville. 
  "Jag tror att jag ska gå upp", säger jag. 
  "Men du har inte ätit färdigt din -"                

  "Jag är inte hungrig." 
  Leendet i hennes ansikte bleknar. (Det är jag glad för.) 
  Du skulle skydda mig, vill jag säga. 
  Du skulle stå vid min sida. 
  Jag vill att båda två ska vidkännas vad jag har gjort. Jag vill att de ska säga att jag har gjort rätt, att de ät tacksamma  och att de ska gottgöra mig under återstoden av sina liv. Tror ni mig? (Tror vad? Jag minns inte.) Trodde ni någonsin att det inte var mitt fel? 

Jag frågar dem inte det. Jag kommer aldrig fråga. 

Jag ger dig solen

Författare: Jendy Nelson 
Antal sidor: 379
Serie:-
Favoritkaraktärer: Noah, Jude, Brian, Oscar
Poäng: 5/5






Handling: (handling från Adlibris)
Jude och Noah är tvillingar, men olika, även om båda drömmer om att bli konstnärer. De har alltid tävlat om föräldrarnas uppskattning, men när familjen drabbas av en stor tragedi förändras allt. Tre år senare är det bara Jude som tycks bry sig om att hålla ihop det som är kvar av familjen. Noah verkar inte bry sig om något, allra minst målandet. Men när Judes viktigaste konstprojekt sammanför henne med en excentrisk skulptör och hans unge skyddsling, avslöjas gamla hemligheter och historien nystas upp. Sakta börjar tvillingarna förstå vad som egentligen har hänt, och vad som är viktigt.Jag ger dig solen är en sprakande berättelse om syskonrivalitet och familjeband, om himlastormande kärlek och kompromisslös kreativitet, och om djup sorg. 

Omdöme:
Det finns många författare som har försökt att skriva sina böcker med fler än ett PoV och lyckats sådär. (Jag tittar på dig Merie Lu.) Då dem ofta haft problem med att ge karaktären en egen berättar röst. Innan jag började läsa boken var just detta vad jag orade mig över då jag visste att Jag ger dig solen har två PoVs. Men jag orade mig totalt i onödan eftersom just det här med karaktärernas berättarröster är en av dem bästa sakerna med boken.

Både Jude och Noha delarna var väldigt bra. Jag älskar hur dåtid och nutid mixas ihop genom att Noha berättar om det som hände medan Jude berättar vad som händer just nu. Dem olika delarna eller kapitelen kändes personliga och var fulla med detaljer som fick läsaren att känna sig närmare huvudkaratären. Ett exempel på något som fick Judes delar vara just hennes egna var alla hennes konstiga bibel meningar som var fulla med underliga tips, tricks och spådomar som då och då dök upp.
"För att väcka själen, kasta en sten på din spegelbild i en blank vattenyta."  
"Om ditt hår sammanväver sig med någon annans i en borste kommer era liv alltid vara sammanvävda""

Jag ger dig solen är en väldigt karaktärsdriven bok och har komplexa karaktärer med båda bra och dåliga sidor, det här gäller huvudkaraktärer såsom bikaraktärer. Det fanns både tillfällen där jag kände mig otroligt frustrerad på någon pågrund av dennes val och tillfällen där jag skrattade/log pågrund av vad någon hade sagt. Ett tillfälle som verkligen fick mig skratta var när en viss person blev påkommen med att hångla med sin hand. :) ja, jag vet att jag har torr humor.

Det var väldigt mycket kemi mellan Jude och Oscar. Dem flesta dialogerna mellan Jude och Oscar var riktigt roliga, dem två är verkligen ett sött par. Ännu ett sött par är Brian och Noha. Jag hoppades genom nästan hela boken att dem två skulle få ihop det. Men det var inte bara en massa kärleksbabbel i boken utan också en ansträngd mamma & dotter relation, död, lögner och hemligheter, tvillingar som först är oskiljaktiga och sedan något helt annat och en hel del frågetecken som behövde svar.  Allt detta och mycket mer fick Nelson med i boken på ett snyggt sätt som gjorde det omöjligt för läsaren att lägga ner den.

Månadens lästa böcker

augusti 2016

Lästa böcker:

Saga av Brian Vaughan och Fiona Staples som kunde varit bättre om den inte vore så sexistisk.

Som eld Sara Lövestam som kändes både romantisk och somrig.

Vem som helst utom Ivy Pocket av Celeb Krisp som var en rolig och ganska barnslig bok med en otroligt naiv huvudkaraktär (på ett charmerande sätt) som en ibland ville skaka om och ibland krama om.

Avgrundens änglar av Magnus Nordin. En brutal men samtidigt fängslande bok om nätgrooming, lögner, misshandel och offer som slår sig samman för att skipa rättvisa.

Tankar:
Eftersom 75% av månadens lästa böcker var bra så är jag nöjd. Dock kunde antalet böcker varit mer med tanke på hur många böcker som står i min TBR lista och hur mycket lästid jag hade under augusti.

Bästa bok/böcker:
Avgrundens änglar var riktigt spännande och även väldigt skrämmande. Jag tror att den skulle passa utmärkt som en thriller tv-serie.

Sämsta bok:
Saga hade potential men var ointressant och sexistisk.


Snyggaste omslagen:

Du, bara

Författare: Anna Ahlund
Antal sidor: 340
Serie:-
Genre: Romantik, vänskap
Favoritkaraktärer: Caroline, John, Frank och Ellie
Poäng: 5/5








Handling: 
Du, bara är en romantisk och hjärteknipande historia om sextonåriga John som blir kär i den två år äldre Frank. Frank är oturligt nog redan är tingad av Johns storasyster Caroline. Och Caroline är van att få som hon vill. John är van att backa, men det tänker han inte göra nu. Dessutom har Frank en egen vilja. Och ett krossat hjärta i bagaget, vilket krånglar till saker.

Det handlar också om en bästis, ett båthus, en pappershandel, ett hustak med utsikt över hela Uppsala, Nick Drake, Räddaren i nöden, tusen papperstranor och trädgårdsrosor från Svartbäcken. Och så en hel del sex.

Du, bara är en smärtsamt ärlig och vacker debut om hur kärleken alltid gör som den vill.

Omdöme:
Du är min önskan. Du, bara.
Jag vet faktiskt inte hur jag ska skriva en sammanhängande recension om denna fantastiska skapelse. Men jag kan ändå försörsöka även om det bara blir en massa lovord. Nu kör vi!

När jag läste Du, bara märkte jag att ordet hen användes vid ett tillfälle vilket var första gången jag såg det på en bok. Det var något som gjorde mig riktigt glad. :)

Du, bara har inte så många karaktärer vilket ger väldigt mycket utrymme till att utveckla de få som finns för att hålla historien intressant. Vilket är något Ahlund klarade mycket bra av. Alla hade sina egna personligheter (och svagheter) och stod upp i mängden utan att det blev too much.

Alla karaktärer satte sina spår. Caroline som var den lite för bekyddande systern som bara ville väl, Ellie som var den kreativa och stöttande bästisen, John som var både kär och förvirrad och så den trasige Frank.

Anna Ahlund skriver på elegant men ändå enkelt sätt om första kärleleken, stark vänskap, svek och sex. En hel del sex faktiskt. Mycket mer än vad jag trodde först. På tal om sex och kärlek en av de bästa sakerna med Du, bara är att kärlek får vara just vad det är. Kärlek. Inget en ska skämmas för och inget som ska gömmas eftersom samhället tycker attt det är "fel" utan som något helt och hållet normalt. Precis som det ska vara.

För min del är det bara att halvt längta ihjäl sig till Ahlunds kommande bok. Men för er som inte har läst Du, bara kan jag försäkra er om att sommarens bästa bok ligger och väntar på er.

Månadens lästa böcker

Juni 2016

Lästa böcker:
Du, bara av Anna Ahlund som bara skrek sommar och sommpirr.

Dumpad av Per Brinkemo som var förskräcklig på bästa möjliga sätt. Eller egentligen var det som hände i boken förskräckligt...

Ja, jag har mens av Clara Henry som samtidigt som den var full med skämt och mens-ordvitsar hade en allvarlig underton och var fantastiskt bra.

De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg som var fascinerande och om något väldigt intressant.

Fotbollhoran av Mickael Thörnqvist som på ett väldigt bra sätt tog upp ett viktigt och aktuellt ämne, alltså hur barn/ungdomar (som oftas är tjejer) lever i hederskulturer där dem knappt har någon frihet alls.

Tankar:
Jag är otroligt nöjd med denna månads läsning. Vartenda en av böckerna höll måttet!

Bästa bok/böcker:
Alla som har blivit lästa denna månad.

Sämsta bok/böcker:
Ingen.

Snyggaste omslagen:

Top Three Wednesday

Veckans ämne: Ten Books Set Outside The US 

3. Mörk ängel som har allt från förbjuden kärlek till djävular som inte är så djävulska. Denna bok utspelar sig ganska mycket i Tjeckien.

2. Den underbart romantiska Anna and French kiss som utspelar sig i Frankrike. Närmare bestämt

Paris.

1. De förklädda flickorna i Kabul som bland annat tar upp det intressanta fenomenet Bacha Posh och levnadsförhållanderna för kvinnor i en av världens värsta länder en kan vara kvinna på. Afghanistan.

OBS: Top Ten Tuesday anhålls av The Broke and the Bookish.

Smakbit på söndag

En smakbit på söndag kommer ursprungen från Flukten fra virkeligheten. 

Eftersom jag fortfarande inte har skrivit en recension om vare sig Du, bara eller I ljusets makt tänkte jag att tomrummet kunde fyllas ut med en smakbit på en viktig bok som alla borde läsa. (Oj, vilken lång mening det blev.)

Veckans bok är: Fotbollshoran

Handlingen finns att hitta här.

Smakbit:
I dag kom familjens slav en hel timme senare än hon får och då måste hon förstås straffas. Om hon skulle tillåtas springa runt på stan så länge utan tillsyn kan ju vad som helst hända. Hur många killar hinner man ha sex med på en timme? Om man skyndar sig? Tre? Fyra? Sex? Sex är det nog, det är troligen därför det heter sex. 

Kommentar:
Smakbiteten kommer från ett inlägg från huvudkaraktärens, Yasmine, blogg. Trots att mycket i boken är hemskt så kunde jag inte låta bli att skratta åt ironin det där stycket. Det var därför jag valde det.

The Unpopular Opinion Book Tag

1. A popular book or series that you didn't like.

Det är utan tvekan Twilight. Jag hatar verkligen allt hos den serien. 

2. A popular book or series that everyone else seems to hate but you love. 

Alligent. Även om slutet chockade mig rejält och den stundtals var lite rörlig så älskar jag Alligent än idag. 

3. A love triangle where the main character ended up with the person you did NOT want them to end up with or an OTP that you don't like.

Det finns väldigt många som jag har i tankarna just nu. Måste jag välja ett par är det Alina och Skuggmästaren. Förutom det faktumet att han är otroligt creepy  så ska vi inte glömma den gigantiska åldersskillnaden. Dock gillar jag dem båda som individer. 

4. A popular book genre you hardly reach for.

Jag har flera gånger försökt läsa deckare, men det är inte något som passar mig.

5. A popular or beloved character that you don't like. 

America Singer. Hon kändes så himla falsk på något sätt och jag gillade  inte de flesta av hennes val. 

6. A popular author that you can't get into. 

Ally Condie. När jag läste hennes trilogi (vars namn jag nu har glömt) så försökte jag verkligen gilla den. Den utlovade allt jag sökte i en riktigt bra bok. Förträffliga karaktärer, ett intressant konsept, lite romantik och att allt detta skulle utspela sig en hemsk dystopisk värld. Men tyvärr höll den inte måttet. Trilogin var så tråkig och händelselös att jag inte ens läste ut hela sista delen, utan slutade efter några kapitel. 

7. A popular book trope you're tired of.
Kärlek som uppstår mellan en över hundra årig gammal gubbe och en tonårig tjej. För även dessa varulvar, vampyrer, änglar etc. ser unga ut är dem fortfarande över hundra åriga gubbar. Och det faktumet äcklar mig. Riktigt mycket.

8. A popular series that you have no interest in reading.
Hm... Det får väl bli serien om Percy Jackson. Jag har tidigare försökt läsa något av Rick Riordan men tyckte att karaktärerna var alldeles för barnsliga och så uppfattade jag inte den här speciella humorn som det sägs att Riordans böcker har.

9. The saying goes "The book is always better than the movie", but what movie or T.V. show adaptation do you prefer more then the book?
Game of thrones. Sist jag försökte läsa någon av böckerna somnade jag efter de 5 första kapitlen. Men vad det gäller serien är den broendeframkallande, spännande och underbart blodig.

Månadens lästa böcker

Juni 2016

Lästa böcker:

Livet efter dig av Jojo Moyes som var både hjärtskärande och underbar.

Everything Leads to You av Nina LaCour som hade en fin historia med realistiska karaktärer. Även om deras jobb var det motsatta.

Maleficent: The Official Multi-Touch Book av Disney som hade snygga bilder och var snabbläst. Och så var den grattis i  IBooks . :)

Clockwork Prince av Cassandra Clare som var ganska bra även om vissa karaktärer var en aningens störande.

Tankar:
Förra månaden blev det inga böcker som blev lästa så jag är glad att jag har läst något denna månad. Och så har jag även tyckt väldigt mycket om de flesta av månadens lästa böcker så jag är faktiskt ganska nöjd.

Bästa bok/böcker:
Livet efter dig som verkligen fick mig berörd och Everything Leads to You.

Sämsta bok/böcker:
Clockwork Prince som jag tvingade mig själv igenom.

Snyggaste omslagen:

Cassandra Clare, Cassandra Clare och ännu mer Cassandra Clare

Idag var jag i biblioteket och lånade två av Cassandra Clares böcker. Jag lånade hem avslutnings delen på TMI serien (Himelska stadens eld) och sista delen i TID trilogin (Clockwork Princess). Jag har även den nyinköpta Lady Midnight (!!!) hemma. Men den ska jag inte läsa ut förän jag har avslutat Clares andra två serier. Vissa böckerna är reserverade och måste läsas innan jag blir tvungen att lämna tillbaka dem. Så jag har en hel del av Cassandra Clare att läsa.

Två riktigt bra sommarböcker

Livet efter dig

Lou Clark och Will Traynor är så olika man kan vara. Lou bor hemma och försörjer sina föräldrar med lönen från kaféet där hon jobbar. Hon har inga ambitioner utanför den lilla stad där hon bott i hela sitt liv. 

Will var en atletisk A-personlighet, framgångsrik aktiemäklare med toppjobb i London och snygg flickvän.

Tills en motorcykelolycka tog ifrån honom alltsammans.

När Lou blir arbetslös tar hon jobbet som den totalförlamade Wills sällskapsdam enbart för att hon inte kan hitta något annat, och hon behöver verkligen pengarna.

Will har bestämt sig hans liv är trångt och glädjelöst, och han vet exakt hur han ska få slut på alltihop. Lou bestämmer sig i sin tur för att få Will att ändra sig. 

Ingen av dem vet att de kommer att förändra varandra för alltid.

Omdöme:
Det är inte språket, handlingen eller karaktärerna som gör att Livet efter dig får ett så högt betyg (även de också har en stor roll i det hela) utan känslorna. Alla dessa känslor som boken framkallar hos läsaren. Hopp, glädje, sorg och ilska. Det fanns till och med tillfällen där jag skrattade ena sekunden och nästa var på gränsen till gråt.

Nu till relationen mellan Lou och Will som länge var en vänskapsrelation men som sedan utvecklades till något mer. Dialogerna mellan dem var nästan alltid roliga och fulla av sarkasm. Dock har jag fortfarande lite problem med den stora ålders skillnaden mellan dem båda karaktärerna.

Men framför allt är Livet efter dig en bok om livet. Livet som ibland inte slutar så lyckligt för alla.

Poäng: 4/5
                                                                      ***

Everything leads to you 

Handling: (från Godreads)

Emi is a film buff and a true romantic, but her real-life relationships are a mess. She has desperately gone back to the same girl too many times to mention. But then a mysterious letter from a silver screen legend

leads Emi to Ava. Ava is unlike anyone Emi has ever met. She has a tumultuous, not-so-glamorous past, and lives an unconventional life. She’s enigmatic…. She’s beautiful. And she is about to expand Emi’s understanding of family, acceptance, and true romance.

Omdöme: 

Everything leads to you är en underbar bok med en allvarlig underton. Den tar upp allt från 

klassklyftor till en homofobisk förälder. 

Jag älskar hur olika Emi och Ava är och hur mycket dem båda utvecklas genom boken. Speciellt Emi som förstår att alla inte har det så enkelt. Ännu en sak jag tyckte om hur mycket plats som Emi jobb fick. Från och med nu kommer jag nog lägga märke till fler saker när jag kollar på film. 

Hade det inte varit för faktumet att boken haft en sådan långsam takt hade jag nog gett den ett högre betyg. 

Poäng: 4/5

Askfödd

Titel: Askfödd
Författare: Sabaa Tahir

Gerne: Fantasy
Antal sidor: 511
Favoritkaraktär: -
Poäng: 1/5 
Serie: An ember in the ashes 





Handling (från baksidan) :
I krigarnas imperium straffas olydnad med döden. Intellekt slås i bojor och skönhet blir ruiner. Det som en gång var ett blomstrande rike är nu en värld av aska.
När två unga människors vägar korsas inser de att de tillsammans kan bli gnistan som väcker en revolution.

Omdöme:
Priset till kategorin Årets största besvikelse går till... Askfödd!!!

Jag hade verkligen förväntat mig mer från den här boken, men innan jag går på det dåliga måste jag ta upp de få saker jag tyckte om med Askfödd. Till att börja med var det nästan omöjligt att lägga ner boken, trots att den hade vissa stora brister. Tempot var högt och det var nästan ingen tråkig stund genom hela boken.

Laia tyckte jag var helt okej som huvudkaraktär. Hon hade väldigt mycket kämparglöd och försökte uppnå sina mål trots att hon hade oddsen emot henne. Men ibland var hon rent av dum och naiv. Speciellt när hon inte förstod vissa väldigt uppenbara saker. Det skulle inte heller precis skadat om Laia hade varit lite mer kick-ass, alltså inte behövt rädddas hela tiden och kunnat försvara sig själv.

Kommendanten var en väldigt intressant/creepy person som jag gärna velat veta mer om. Även hennes motiv kändes väldigt oklara för mig. Men det fanns många tillfällen där Kommendanten betedde sig helt orealistiskt. Hur kan man ärligt talat piska ihjäl elever som kommer några minuter försent och sedan låta de som går runt och våldtar vara?

Spoiler: Elias förstår jag mig inte riktigt på. Jag kan fortfarande inte fatta att han gav upp när han var så nära. Jag menar han hade ju dödat sina kamrater och nästan dödat sin bästa vän för att komma så långt som han gjorde, och sedan gav han upp pågrund av en tjej han bara känt i några dagar.
Spoiler slut.

I början av boken gillade jag Heléne som verkade riktigt cool. Men genom bokens gång ogillade jag henne bara mer och mer. Detta berodde väldigt mycket på hennes beteenden och val. Och det faktumet att hon knappt försökte vinna tävlingen.

Språket var en av de saker som höll mig kvar. Det var inte för mycket eller för lite detaljer och även om Tahir beskriv folk på det gamla vanliga sättet med rött hår, blont hår, blek, kort eller lång så var språket ändå gripande.
Våra blickar möts över gården och jag slås för hundrade gången av hur olika vi är. Jag har svart hår, hon har blont. Min hud är gyllenbrun och hennes är är kritvit... 
Det finns väldigt många ologiska luckor i Askfödd. Varför får T.ex Helene som är kvinna tävla om tronen när hela grejen med tävlingen är att hitta en ny kejsare då den gamla inte hade några MANLIGA släktingar kvar? Och hur kunde Kommendanten som också är en kvinna komma så långt i "kärriaren"  när hon lever i värld där kvinnor behandlas lika illa som smutsen på mina skor?

Påtal om kvinnor som behandlas illa så borde Askfödd snarare hetta Våldtäkter med tanke på hur många gånger kvinnliga karaktärer hotas med att våldtas eller blir våldtagna. Egentligen är det inte det faktumet att det finns våldtakt i boken som stör mig utan hur den framställs, som något som händer på grund av att offret är vackert och på så sätt "frestar" förövaren. Inte som något som händer pågrund av maktdynamik.  När författaren påstår sådant är den helt enkelt inne i ett farligt spår. Jag menar då kan ju alla kvinnliga karaktär lika gärna täcka vartenda kroppsdel, gömma sig i mörker och förstöra sina egna kroppar för att inte riskera bli våldtagen. Men de kan fortfarande bli våldtagna då våldtakt inte har något med utseendet att göra utan om dominans. Om Tahir nu ville lära oss något om  t.ex varför ett patriarkalt samhälle är så hemskt kunde hon åtminstone lagt mer fokus på offren så att vi läsare kunde läsa om deras historier och hur de blev tvungna att hantera allt istället för allt Lais velande mellan dem båda pojkarna.

Och ja, det finns en triangeldrama. En mycket onödig triangeldrama där det var mycket uppenbart vilka som skulle bli ett par. Egentligen är det inte bara en triangeldrama utan TVÅ. Och precis som den andra så är det bara en massa onödigt velande. Vi ska även inte glömma att vi får instlove på köpet. Helt underbar, eller hur?

Så Askfödd är helt enkelt ingen bok jag rekommenderar. Läs I ljusets makt vetja! En riktigt bra fantasybok som tar alla dem där klyschiga troperna (som Askfödd är full av) en och en och sedan krossar dem.

Lite allmänt bokrelaterat babbel

Först av allt vill jag be om ursäkt för mitt frånvaro. Jag har helt enkelt varit upptagen med livet och så har jag inte haft någon läslust på sistone. Situationen har inte blivit bättre av att jag läser första delen i Vampire Diares som är minst sagt hemskt och Everything leads to you som är otroligt långtråkig. Men jag ska nog ändå försöka läsa klart dem.

Vad det gäller mitt bloggande har jag en hel hög med inlägg som ska skrivas. Bland annat en väldigt negativ recension om Askfödd och en positiv recension om I ljusets makt som snart dyker upp.

Nu till själva sommarplanerna. Här är en lista på tio böcker som jag tänker läsa i sommar:

• Clockwork Prince
• Clockwork Princess
•  Stormens öga
• Rosensällskapet 
• Flickan från ingenstans 
• Lady Midnight
• Sommaren jag blev vacker 
• Jag ger dig solen  
• Six of crows 
• The fault in our stars 

Har någon av er läst dessa böcker och i så fall vilken ska jag börja med? Och vilken är bäst?

En otroligt försenad "Månadens lästa böcker"

April 2016

Lästa böcker:
I ljusets makt av Bardugo Leigh som jag sträckläste på bara några timmar pågrund av det faktumet att den var så himla bra.

Förlorade själars stad av Cassandra Clare som var en någorlunda bra fortsättning på The Mortal instruments.

Clockwork Angel av Cassandra Clare som jag kunde ha tyckt om mer om det inte vore för karaktärerna.

Den vita katten av Holly Black som var en trevlig överraskning.

The witch hunter av Virginia Boecker som inte ens var hälften så bra som jag förväntade mig.

Bästa bok/böcker:
I ljusets makt som var väldigt bra med sina intressanta karaktärer, sitt ganska egna koncept och höga tempo. Även Holly Blacks thriller som hade en touch av magi var förvånansvärt bra.

Sämsta bok/böcker:
The Witch Hunter må ha ett snygg omslag, men med sin platta handling och alla klichéer så är ordet som beskriver den som bäst dålig.

Snyggaste omslagen:

Top Three Wednesday

Nu tycker jag att det är god tid att även jag hoppar på trenden med Top Ten Tuesday som ursprungligen kommer från bloggen The broke and bookish. Istället för att göra en Top Ten tuesday så kommer jag alltid göra en top five/three Tuesday (eller Wednesday, beroende på vilken dag jag hinner).
 Top five/three-listan dyker upp varannan vecka, och då väljer jag veckans ämne eller förra veckans ämne. Vilket ämne jag väljer beror på vilket som verkar mest intressant.

Ämnet jag har valt är: Childhood Characters You'd Love To Revisit As Adults 


3. "Skorpan" (från Bröderna Lejonhjärta). Undrar om han är så modig och älskevärd som han var då. Och jag undrar ifall han och hans storebror är lika tajta som på den tiden.

2. Tam (från Tam Tiggarpojken). Det skulle verkligen bli häftigt att få återse Tam. Han och jag har så många fina minnen tillsammans. :)

1. Ronja Rövardotter (från Ronja Rövardotter). Jag älskade Ronja första gången jag läste om henne

och gör det än idag, så självklart så vill jag läsa om henne som vuxen. Jag skulle nog tänka mig att det är hon som ställer och styr i Mattisborgen nu. 

En smakbit på söndag

Veckans bok: Everything leads to you

Bokens handling finns att hitta här.

Smakbit: 
Charlotte says, "Are you serious?"
And Toby grins and says, "Completely. It's my graduation present to both of you. But there's a condition." 
"Of course," I say, but he ignores me. 
"I want you to do something with the plac. Something epic.

En smakbit på söndag

En smakbit på söndag kommr ursprungligen från den norska bloggen Flukten fra virkeligheten

Ännu en trend jag ska hoppa på är En smakbit på söndag. Varje söndag ska jag alltså dela med mig en smakbit av boken jag läser just nu. Smakbitarnas längd kan variera. 

Veckans bok är Förlorade själars stad.  

Bokens handling finns att hitta här.

Smakbit: 

"Simon?"

"Ja."

"Kan du berätta en historia för mig"

Han blinkade förvånat. "Vad då för sorts historia?"

"En där de goda vinner och de onda förlorar. Och förtsätter vara döda" 

"En saga, menar du?" Han letade i minnet. Han kunde bara Disneyversionerna av sagor, och det första som dök upp i hans minne var en bild av Ariel i sin musselskals behå. Han hade varit kär i henne när han var åtta. Fast det kändes inte som rätt tillfälle att nämna det. 

"Nej." Ordet var en utandning. "Vi studerar sagor i skolan. Mycket av magin i dem är verklig...men hur som helst. Nej, jag vill ha något som jag inte har hört förut." 

"Okej, jag vet en bra" Simon strök Isabel över håret och kände hennes ögonfransar fladdra mot hans hals när hon slöt ögonen. "För länge sedan i en galax långt, långt borta..." 

Kommentar: 

Bara det faktumet att Simon väljer att berätta om Stars Wars får mig att älska honom. 

OBS! Jag skrev detta inlägg i söndags, men av någon dum andledning glömde jag publicera det då.  

Top Three Tuesday

Nu tycker jag att det är god tid att även jag hoppar på trenden med Top Ten Tuesday som ursprungligen kommer från bloggen The broke and bookish. Istället för att göra en Top Ten tuesday så kommer jag alltid göra en top five/three Tuesday (eller Wednesday, beroende på vilken dag jag hinner).
 Top five/three-listan dyker upp varannan vecka, och då väljer jag veckans ämne eller förra veckans ämne. Vilket ämne jag väljer beror på vilket som verkar mest intressant.

Veckans ämne är: Books That Will Make You Laugh (or at least chuckle)

3. Outtalat av Sarah Brennan. Ibland fick den mig att himla med ögonen men oftas fnissade jag som en tok åt någons kaxiga replik.

2. Den okända historien om Frankie Landau-Banks av E. Lockhart. Vissa saker Frankie gjorde var så hysteriskt roliga att jag inte ens visste vad jag skulle ta mig till.

1. Safirblå av Kerstin Gier. Nästan alla scener med en viss demon var riktigt underhållande. Även Gwens beteende i balen fick mig skratta så mycket att jag till sist blev tvungen att dämpa mitt skratt med en kudde.

Så vill du ha något riktigt roande så rekommenderas dessa tre böcker.

Månadens lästa böcker

Mars 2016

Lästa böcker:
Resa i Sharialand av Tina Thunander som var en riktig tankeställare.

Askfödd av Sabaa Tahir som var årets största besvikelse.

The Next Together av Lauren James som var en enda tråkig röra.

Helt ute av Jeff Kinney som inte var lika rolig som de förgångna i serien.

Söta pojkar är bara på låtsas av Moa Eriksson som var en ganska bra bok om att vara ungdom i 90 talets Sverige.

Tankar:
Alla månadens böcker förutom Resa i Sharialand har jag inte riktigt gillat. Vilket betyder att denna månads läsning inte var så lyckat. En kan inte gilla allt. Så är det bara. Men jag hoppas ändå på bättre lycka nästa månad.

Bästa bok/böcker:
Jag fullständigt älskade älskar Resa i Sharialand som var väldigt lärorik och trots att den hade några år på nacken ändå är minst lika aktuell idag som den var i 2010.

Sämsta bok/böcker:
Askfödd som kunde blivit en bra början på en toppenserire, men istället blev en ren besvikelse.

Älskar hur detta vackra omslag representerar de olika tidslandskapen. 

Även jag inte tyckte något vidare om boken så är detta omslag ändå lockande.

Minirecension: Liv och död

Handling: 
Upplev kärlekssagan Twilight igen - på ett helt nytt sätt ...!

För 10 år sedan släpptes den första boken i Stephenie Meyers succéserie Twilight och det firas i stor stil! Nu släpps nämligen en jubileumsutgåva av boken. Den innehåller, förutom första boken i original, en helt nyskriven version av Om jag kunde drömma där kärlekssagan är densamma, men med en stor skillnad - huvudkaraktärerna har bytt kön.

I Om jag kunde drömma / Liv och död möter en mänsklig tonårskille en kvinnlig vampyr och blir kär. Upplev den omåttligt populära Twilightsagan en gång till, men på ett helt nytt sätt!

Omdöme:
Jag har länge velat recensera Liv och död, men har inte gjort det då jag ärligt talat inte vetat vad jag skulle skriva om dem. Men nu har jag äntligen samlat ihop mina åsikter om den i denna lilla recension.

Till att börja med var inte Liv och död någon snabb läsning. Utan det tog mig nästan en månad att läsa ut den, trots sina ynka 365 sidor. Detta beror troligen på att jag hade väldigt svårt bry mig om karaktärerna och själva historien.

När jag läste Liv och död kändes det ibland mer som om Meyer byggde upp duma könsroller än bröt dem. Några tydliga exempel är skillnaderna mellan Bella och Beau. Medan Bella var en väldigt osjälvsaker person som hade en vana att kritisera sitt utseende och sig själv, och gråta om var och varannan sak, så var Beau inte alls lika självkritikisk och grät knappt något alls genom bokens gång.  Dessa skillnader som jag tog upp är bara några få av flera.

Det enda som hindrar mig från att ge boken en nolla i betyg är det fängslande och ditaljerade språket.

Även om Meyer misslyckades totalt med det hon försökte uppnå så försökte hon ju åtminestone.

(Tack B|WAHLSTRÖMS för recensionexemplaret!)

Min påsklovs läsning

Nu har mitt påsklov äntligen börjat! Det ska bli riktigt gött med massa bloggande och läsande. Här är några böcker jag har köpt/lånat hem som jag troligen kommer läsa ut under påsklovet:

1. Askfödd av Sabaa Tahir, jag har hört väldigt mycket gott om denna bok att jag bara måste läsa den. Även det finns vissa saker i den som jag är lite tveksam till. 
2. Helt ute av Jeff Kinney, när jag såg denna i biblioteket häromdagen kunde jag helt inte låta bli och låna den. 
3. The Red Pyramid av Rick Riordan som jag länge har haft lägande hemma. Hoppas att det blir ett roligt äventyr att läsa den. 
4. Frost av Maggie Stiefvater som är en gammal favorit. Dock är jag lite orolig över att jag inte kommer gilla den lika mycket som första gången jag läste den.

En trevlig överraskning som jag stötte på/lite HP fangirling

För några minuter sedan surfade jag smått uttråkad på Goodreads och då råkade jag hitta....

 

den här lilla godingen! En nypublicerad novellsamling av författare som Marie Lu och Jesscia Spotswood (!!!!!!!) som utspelar sig i olika tidsepoker, där vi får uppleva den amerikanska historien genom ett par självständiga kvinnors perspektiv. Hur AMEZING låter inte det här? Och hur snyggt är inte omslaget? Ja, jag vill ha den här boken i mina händer, och det illa kvickt. 

Nu när vi ändå är inne i böcker som jag vill läsa kan jag bara nämna att jag längtar något otroligt mycket till J.K Rowlings kommande bok, Harry Potter and the cursed child.  Det kommer bli så roligt att få återse Harry Potter och hans värld, och även se hur Harry är som fyrtioårig förälder. 

Minirecension: Berättelser från Engelfors

                                        

Handling/omdöme:
Detta serie album som utspelar sig före och efter Cirklen utlovar att vi ska få svar på vissa frågor, även att vi ska få tillbacka blickar från det förflutna och små ledtrådar till det som kommer ske i framtiden av självaste Mona Månstråle. Och att vi självklart åter ska möta de utvalda.

Berättelser från Engelfors håller vad den lovar och jag är riktigt nöjd med den. Illustrationerna var vackra och de flesta karaktärer såg nästan ut som jag tänkte mig att de skulle se ut. Idéen med att inleda varje berättelse med att Mona och hennes tarotkort var enligt mig väldigt smart, eftersom då bindes alla berättelser ihop på ett effektivare sätt och så var det förstårs kul att läsa om Mona och hennes små komenter på allt. Något som jag gillade extra mycket är nog kapitlet om Adriana, då jag länge har funderat kring hennes bakgrund och varför hon... (Spoiler: bestraffades. Spoiler slut.)

Som sagt gillade jag boken väldigt mycket, men det som gör att boken inte riktigt når toppen är att den var så himla kort. Det skulle inte precis skada om Berättelser från Engelfors hade varit ett par berättelser längre och att själva berättelserna skulle vara längre.

Poäng: 4/5 

Månadens lästa böcker

Februari 2016

Lästa böcker:

Blod och sjärnstoft av Laini Taylor som var en riktigt bra uppföljare till Mörk ängel.

Gudar och monster av Laini Taylor som var spännande bok, med sina brister.

När hundarna kommer av Jessica Schiefaur som var en ganska mörk bok, och som
samtidigt var en riktig bladvändare.

Harry Potter och de vises sten med illustrationer av J.K Rowling som precis som originalet var en fantastisk läsupplevelse, men som också hade väldigt vackra bilder.

Utpost av Ann Aguirre som var en suverän dystopi.

Tankar:
Tiden går verkligen fort!  Nu har Februari redan svept förbi. Vad det gäller min läsning är jag faktiskt glatt överraskad. Jag har hunnit läsa fler böcker än jag hade räknar med, och ingen av dem ogillade jag. :)

Tyvärr har mitt bloggande inte gått lika bra som mitt läsande. Under hela februari hade jag ingen bloggar lust. Jag vet inte om det berodde på all jag-måste-blogga-stress som jag har känt på sistone eller något annat. Men jag har hursomhelst fått tillbaka min försvunna bloggar-lust. Vilket betyder att jag åter kommer blogga!

Bästa bok/böcker:
Utpost, Harrry Potter och de vises sten, Gudar och monster, och Blod och sjärnstoft var alla välskrivna och rafflande böcker som jag tyckte om.

Sämsta bok/böcker:
-

Snyggaste omslagen:

Månadens lästa böcker

Januari 2016

Lästa böcker:
Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart som hittills är årets bästa lästa bok.

Berättelser från Engelsfors av Sara Bergmark, Mats Strandberg, Karl Johnsson, Lina Neidestam och Kim Andersson som var intressant och minnes uppfriskande från min gamla favoritserie.

Halvblod av Sofia Johansson som var en helt okej bok, med sina brister.

Vingar av glas av Sofia Johansson som var hemsk.

Vampire Ackedmy av Richelle Mead som var ett bra tidsfördriv.

Liv och död av Stephenie Meyer som var en besvikelse.

The last Airbender (avatar #1) av Michael Dimartino och Bryan konietzko som jag tyckte väldigt mycket om.

Tankar:
Ja, nu har ännu en månad nått sitt slut! Jag har hunnit läsa flera böcker och på köpet hittat ännu en favorit bok. Enligt mig så var Januari en riktigt bra läs-månad. Hur har läsningen gått för er?

Tyvärr kommer jag nog inte hinna läsa/blogga så mycket under februari pågrund av alla kommande prov som jag måste plugga för. Men jag ska nog försöka skriva ett eller två inlägg i bloggen och läsa så mycket det går.

Bästa bok/böcker:
Kanske är det du behöver veta med sitt speciella språk och mystiska familjetragedier älskar jag verkligen. Berättelser från Engelsfors som gav mig svar på vissa saker jag har undrat och var fint tecknad tyckte jag också om. Min inre avatarnörd hade väldigt svårt att inte älska Avatar tv-serien i bokform.

Sämsta bok/böcker:
Liv och död som inte levde upp till det den lovade. Halv blod som hade var ganska långtråkig och hade för många saker som störde mig och Vingar av glass som var ungefär som halvblod men 10 gånger värre.

Snyggaste omslagen:

Kanske är det allt du behöver veta

Titel: Kanske är det allt du behöver veta
Författare: E. Lockhart
Genre: vänskap, kärlek, familjetragedi 
Antal sidor: 258
Tiden det tog mig att läsa boken: 2 dagar
Favoritkaraktärer: Cadence & lögnarna
Poäng: 5/5

• 
  

Handling:

Sjuttonåriga Cadence Sinclair Eastmans berättelse tar sin början före den femtonde sommaren. Somrarna tillbringar den förmögna familjen Sinclair på sin privatägda ö utanför kusten vid Massachusetts. Cadence älskar tillvaron på ön och framförallt älskar hon Lögnarna, som familjen kallar den sammansvetsade kvartetten bestående av Cadence, hennes kusiner Johnny och Mirren och Gat. Gat, Cadences stora kärlek.

Den femtonde sommaren händer något. Något som hon absolut inte kan minnas och som ingen vill berätta för henne. Händelsen gör sig dock ständigt påmind i form av en fruktansvärt smärtsam, kronisk huvudvärk som hon måste medicineras för. Men vad var det egentligen som hände?

Läs den. Och om någon frågar hur den slutar, LJUG.

Omdöme:

Efter att ha läst ännu en bok av E. Lockhart kan jag utan tvekan konstatera att jag:

• älskar båda böckerna som jag har läst av henne 
•  kommer längta något otroligt mycket till alla hennes framtida verk
• tycker att den som inte läser dessa böcker missar något stort.

Nu undrar du/ni säkert varför jag tycker så himla mycket om denna bok. Och det beror på att det är svårt att inte tycka om en riktig bladvändare som var skriven på ett unikt sätt, med intressanta och djupa karaktärer, där huvudkaraktären är visserligen överdramatisk, men ändå en smart person som jag förstår varför hon gör som hon gör.

De enda jag inte tyckte om var nog hennes mostrar, jag förstår inte varför dessa (idiotiska) kvinnor som säkerligen har fått den bästa möjliga utbildningen och på så sätt fått en chans att försörja sig  med hjälp av ett jobb fortfarande är beroende av sin pappa för att klara sig. Men eftersom det var något Cadence och de flesta andra förstod hur fel det var, så hakade jag mig inte upp på med det.

Ännu en grej imponerade på mig var det briljanta konseptet, som jag inte kan säga något mer om än att det hade en plot twist som nästan fick mig gråta (vilket nästan aldrig sker i böcker)  och att det oväntade är just vad som kommer ske.

Sammanfattningsvis är Kanske är du allt du behöver veta ett måste för alla som vill ha en läsupplevelse som de sent kommer glömma.

Outtalat

Titel: Outtalat 
Författare: Sarah Rees Brennan 
Genre: Gotik, Fantasy 
Antal sidor: 336
Tiden det tog mig att läsa boken: 5 dagar
Serie: Lynburn Legacy
Favoritkaraktärer: Angela, Holly
Poäng: 3/5 








Handling ( från Adlibris )  : 
För Kami Glass har han alltid funnits där: Jared, pojken hon kan tala med i sitt huvud, men som ingen någonsin sett i verkliga livet - inte ens hon själv. Hon har inte helt lyckats dölja sina inre samtal med Jared för sin omgivning och Kami betraktas därför som ett lite udda inslag i Sorry-in-the-Vale, den sömniga engelska småstad hon bor i.
Trots detta har Kami funnit sin plats i det lilla samhället. Hon har precis startat en skoltidning tillsammans nmed sin bästa vän och är nöjd med det mesta i tillvaron.
Men på sista tiden har konstiga saker börjat hända. Från skogen hörs illavarslande skrik om natten och bakom fönstren på Aurimere slott är lamporna plötsligt tända igen: familjen Lynburn, som styrt staden i många generationer, har återvänt efter flera års gåtfull frånvaro. När Kami i hopp om ett scoop börjar forska i familjens historia inser hon att den lilla stad hon trott sig känna så väl är full av hemligheter. Och att pojken hon talar med i sitt huvud mycket väl kan vara nyckeln till alltihop.

En liten kommentar: 
Som du/ni redan har sett så ser meningarna i denna recension olika stora ut. Jag ska försöka återgärda problemet så fort jag kan (eller snarare listar ut hur jag ska fixa det) . Men till dess... Önskar jag dig/er en trevlig läsning!

 Omdöme: 
Ibland läser man en bok som är bra men inte riktigt når upp till förväntningerna, en sådan bok är Outtalat. När jag började med den så trodde jag verkligen att den skulle bli en fempoängare, då jag bara hade läst positiva recensioner om den och så har ju den ett så snyggt omslag. Men tyvärr tyckte jag inte att den levererade allt.

Kami var faktiskt en väldigt smart och rolig huvudkaraktär, men jag tyckte allt hennes velande mellan Ash och Jered var tröttsamt. Och påtal om Jared så föredrog jag honom ( precis som Kami ) när han bara var killen som kanske inte fanns i verkligenheten, men som hon alltid kunde prata med. Men när det vissade sig att han inte bara var en låtasasvän utan en levande människa som dessutom var en Lynburn, började han personlighet förändras på ett negativt sätt, och han började liksom "växa bort" från Kami. 
Vad det någon mer än jag som märkte det? 

Boken var skrivet på ett enkelt och vältänkt sätt. Något som jag inte tyckte  sådär jätte mycket om var dialogerna som ALLTID var roliga eller lustiga på något visst. Även om jag fick ett eller annat gott skratt av det, så blev det snart för mycket och onaturligt. 

Vad det gäller Kamis vänner tyckte jag attt de alla hade en egen unik personlighet. Speciellt Holly som vissade sig var mer än "den snygga tjejen". Angela tyckte jag också om. Hon var både häftig och modig, vilket hon bevisade i slutet.  Och även om alla hade sina brister och görde vissa duma beslut, tyckte jag för det mesta om dem. 

Så den här boken har sina dåliga sidor, men också sina bra. Den var helt enkelt en läsvärd bok vars fortsättning jag kanske läser. 

Änglafall

Titel: Änglafall
Författare: Susan Ee
Antal sidor: 242
Förlag: Modernista
Genre: Dystopi
Tiden det tog mig att läsa boken: 1 dag
Favoritkaraktärer: Penryn, Paige, Penryns (galna) mamma 
Bokpoäng: 2/5







Handling: 
Sex veckor har gått sedan undergångens änglar nedsteg för att utplåna den moderna världen som vi känner den. Brutala gatugäng regerar på dagarna, rädsla och vidskepelse styr på nätterna. När krigaränglar för bort en hjälplös liten flicka tänker Penryn, hennes sjuttonåriga syster, göra allt för att få henne tillbaka. Allt, inklusive att slå sig ihop med Raffe, en skadad fiendeängel.
Penryn och Raffe reser genom ett mörkt och förvridet Norra Kalifornien mot änglarnas högborg i San Francisco, där Penryn kommer att riskera allt för att rädda sin syster, och där Raffe måste förlita sig på sina största fienders nåd för att ha en chans att bli hel igen.

En liten komentar: 
Av någon konstig andledningar har vissa av mina texter olika textstorlekat. Eftersom jag använder ipaden så är det lite krångligare att fixa sådant, men jag ska försöka återgärda problemet så fort jag kan. Eller snarare så fort jag får tag en dator. :) 

Omdöme: 
Änglafall har jag länge velat recensera. Men jag har tvekat, eftersom jag inte har så mycket att säga om den här boken. Men jag ska försöka göra denna minirecension recension ändå.

Vi kan börja med karaktärerna. Penryn tyckte jag för det mesta om. Hon kunde klara sig på egen hand, och hon stod fast vid sina mål (hon var alltså väldigt envis, på ett bra sätt.)  
Raffe kände jag inget speciellt för. För mig var han inget annat än "den där ängeln" som hade för mycket skönhet och ego för sitt eget bästa. Men jag tyckte om att han inte hela tiden räddade Penryn, utan att de båda räddade varandra. Vilket inte sker så mycket i sådana (paranormal romance) böcker.
Penryns mamma var en ganska intressant och mystisk karaktär. Är hon eller är hon inte galen? Och vad det för demoner som besöker henne egentligen?  Hon var faktiskt den jag minst förstod mig på.

Själva handlingen gick i en rasande takt och det var väldigt svårt att lägga ner boken, trots vissa saker. Jag måste även säga att Susan Ee inte sparar på alla blodiga ditaljer.

Nu kommer vi till bokens negativa sidor och andledningarna till att denna bok får ett så lågt poäng, fästan den är så actionpackad och spännade. Först och främst behandlas kvinnor som pigor eller sexobjekt och ingen av dem protesterar mot det. Vilket tolalt förstörde min läsning. Och så är jag väldigt besviken på Penryn som inte försökte få de andra att förstå vad det var som skedde framför deras ögon, alltså att de nedvärderades och att de accepterade det.
Ingen av kvinnorna i boken slogs mot änglarna för att få tillbacka sin planet, utan deras uppgifter vara att tvätta mäns underkläder och oroa sig för att bli våldtagna. Och den enda kvinnliga ängeln i hela boken var en svartsjuk läkare.

Jag vet inte vad ni tycker men jag tycker iallafall att det är helt orealistiskt att halva jordens befolkning ska förvandlas till hemhjälp och sexslavar bara för att jorden börjar invaderas av änglar.

Så Änglafall kunde ha blivit en riktigt bra bok för stunden, trots att handlingen behövde mer djup och vissa saker var för uppenbara. Men en bok med en sådan kvinnosynen kan jag helt enkelt inte gilla.

Jag hade egentligen tänkt skriva en minirecension om boken, eftersom jag trodde att jag inte hade så mycket att säga om den, vilket jag hade.