Outtalat

Titel: Outtalat 
Författare: Sarah Rees Brennan 
Genre: Gotik, Fantasy 
Antal sidor: 336
Tiden det tog mig att läsa boken: 5 dagar
Serie: Lynburn Legacy
Favoritkaraktärer: Angela, Holly
Poäng: 3/5 








Handling ( från Adlibris )  : 
För Kami Glass har han alltid funnits där: Jared, pojken hon kan tala med i sitt huvud, men som ingen någonsin sett i verkliga livet - inte ens hon själv. Hon har inte helt lyckats dölja sina inre samtal med Jared för sin omgivning och Kami betraktas därför som ett lite udda inslag i Sorry-in-the-Vale, den sömniga engelska småstad hon bor i.
Trots detta har Kami funnit sin plats i det lilla samhället. Hon har precis startat en skoltidning tillsammans nmed sin bästa vän och är nöjd med det mesta i tillvaron.
Men på sista tiden har konstiga saker börjat hända. Från skogen hörs illavarslande skrik om natten och bakom fönstren på Aurimere slott är lamporna plötsligt tända igen: familjen Lynburn, som styrt staden i många generationer, har återvänt efter flera års gåtfull frånvaro. När Kami i hopp om ett scoop börjar forska i familjens historia inser hon att den lilla stad hon trott sig känna så väl är full av hemligheter. Och att pojken hon talar med i sitt huvud mycket väl kan vara nyckeln till alltihop.

En liten kommentar: 
Som du/ni redan har sett så ser meningarna i denna recension olika stora ut. Jag ska försöka återgärda problemet så fort jag kan (eller snarare listar ut hur jag ska fixa det) . Men till dess... Önskar jag dig/er en trevlig läsning!

 Omdöme: 
Ibland läser man en bok som är bra men inte riktigt når upp till förväntningerna, en sådan bok är Outtalat. När jag började med den så trodde jag verkligen att den skulle bli en fempoängare, då jag bara hade läst positiva recensioner om den och så har ju den ett så snyggt omslag. Men tyvärr tyckte jag inte att den levererade allt.

Kami var faktiskt en väldigt smart och rolig huvudkaraktär, men jag tyckte allt hennes velande mellan Ash och Jered var tröttsamt. Och påtal om Jared så föredrog jag honom ( precis som Kami ) när han bara var killen som kanske inte fanns i verkligenheten, men som hon alltid kunde prata med. Men när det vissade sig att han inte bara var en låtasasvän utan en levande människa som dessutom var en Lynburn, började han personlighet förändras på ett negativt sätt, och han började liksom "växa bort" från Kami. 
Vad det någon mer än jag som märkte det? 

Boken var skrivet på ett enkelt och vältänkt sätt. Något som jag inte tyckte  sådär jätte mycket om var dialogerna som ALLTID var roliga eller lustiga på något visst. Även om jag fick ett eller annat gott skratt av det, så blev det snart för mycket och onaturligt. 

Vad det gäller Kamis vänner tyckte jag attt de alla hade en egen unik personlighet. Speciellt Holly som vissade sig var mer än "den snygga tjejen". Angela tyckte jag också om. Hon var både häftig och modig, vilket hon bevisade i slutet.  Och även om alla hade sina brister och görde vissa duma beslut, tyckte jag för det mesta om dem. 

Så den här boken har sina dåliga sidor, men också sina bra. Den var helt enkelt en läsvärd bok vars fortsättning jag kanske läser.