Hejsan 2016!

Om bara några timmar är tar ett nytt spännande år sin början och innan det sker vill jag bara tacka för ett fantastiskt år. Detta år har verkligen varit händelserikt. Jag har funnit flera nya favoritböcker samtidigt som jag har börjat driva denna blogg.  Att driva bloggen har i för sig varit ett riktigt äventyr. Jag har utvecklats i mitt skrivande och även lyckats förmedla min bokentusiasm till andra människor. Så jag är väldigt nöjd med detta år året som har gått. Jag hoppas att ni har haft ett minst lika bra år.  Gott nytt år!

Årets favoriter

Här är en topp tio lista på årets favorit böcker. Vissa av böckerna har inte ens blivit utgivna i år, men jag har läst dem i år.

1. Hungergames trilogin (jag har läst om den)

2. Legend trilogin, Harry Potter ( jag har läst om dem, och så kan jag inte riktigt bestämma vilken som ska vara först) 

3. Divergent trilogin (den har jag också läst tidigare, men sedan läst om) 

4. Edens blod trilogin 

5. Den ökända historien om Frankie Landau-Banks

6. Anna and the French kiss

7. The Mortal instruments (de förtsa tre delarna) 

8. The maze Runner trilogin

9. Cinder

10. Iron Queen 

Månadens lästa böcker

December 2015

Lästa böcker:
Den ökända historien om Frankie Landau-Banks av E. Lockhart som var både välskriven och tog upp genusfrågor på ett smart sätt med hjälp av en fantastisk huvudkaraktär. Utan tvekan en av årets favoriter.

Flickan som svalde ett moln lika stort som Effieltornet av Romain Puértola, som inte var något i min smak.

Änglafall av Susan Ee som trots att den var bra sjönk väldigt mycket i mina ögon pågrund av hur kvinnor var och behandlades.

The Selection av Kiara Cass som jag inte förstår varför den är så populär.

Det långa loppet av Jeff Kiney (ja, jag är ett dagbok-för alla-mina-fans fan) som var den mest roligaste boken av alla Jeff Kineys böcker.

Tankar: 
Jag är faktiskt ganska nöjd med månadens läsning. Även om alla böckerna som jag har läst inte var så bra.  Men jag har både läst böcker från min TBR lista och hittat ännu en favoritbok.

Sämsta bok/böcker:
 The Selection, en otrovärdigt bok om en flock tjejer som praktiskt taget slogs om en löjlig prins tyckte jag var hemsk. Änglafall som hade ett visst mått potential men som sedan totalt sjönk i mina ögon pågrund av denns rent av kränkande kvinnosyn var inte heller så mycket bättre.

Bästa bok/böcker:
Den ökända historien om Frankie Landau-Banks (puh! Vilken lång titel) älskade 
älskar jag. Frankies karaktärs utveckling, den rafflande handlingen, E. Lockharts sätt att skriva...
Helt enkelt en underbar tankeställare till bok som alla borde läsa.

Snyggaste omslaget: 

Även om själva boken inte var bra, så var det faktiskt detta snygga omslag som väckte mitt intresse.

Visserligen är inte omslaget jätte snyggt, men det speglar verkligen bokens handling

Nyårs tagg

Nu när det är snart 2016 tänkte jag att det kan firas med denna nyårstagg.

1. En klassiker jag lovar att läsa
Stolthet och fördom av Jane Austen som jag har tänkt  läsa under hela året men inte kunnat.

2. En påbörjad bokserie jag lovar att avsluta
Stephennie Perkins Isla and the happily ever after, jag har inte riktigt vågat läsa den påggrund av att jag är lite orolig över att den inte blir lika bra som de andra delerna.

3. En bokserie jag lovar påbörja
The infernal devices av Cassandra Clare, ska läsa börja läsa den så fort jag blir klar med hennes andra serie The Mortal instruments. Nu när jag ändå nämner TMI ska kan jag tillägga att jag lovar avsluta den med.

4. En författare (som jag inte har läst) jag lovar läsa något av
Stephen king. Hans böcker sägs ju vara så bra.

5. En bok jag lovar läsa om
Det finns väldigt många böcker som jag ska läsa om, speciellt med tanke på att jag har planerat ha en omläsnings månad, där jag läser om alla mina favoritböcker. Men det får väl bli Frost av Maggie Sefvater. Jag hade läst den för några år sedan och jag minns att jag fullständigt älskade den, och alla andra böcker i den trilogin.

6. En gerne jag har läst lite/inget av och lovar att utforska
Deckare. Jag har inte läst så många böcker av det, och de enda jag har läst har jag inte gillat. Men  jag vill ge den genren en chans till. Det var kanske jag som läste dåliga böcker, vem vet.

7. En seriealbum som jag lovar att läsa
Pass.

8. En novell jag lovar att läsa
Queen song av Viktoria Aveyard.

9. En bok som behandlar ett tufft men viktigt ämne
Det finns flera sådana böcker i min att läsa lista, bland annat The Bell Jar.

10. En länge ägd oläst bok jag lovar att läsa
The fault in our stars.

11. En debut jag lovar att läsa
The ice tvins av S.K Tremayne.

12.  En bok eller bokserie (som jag tidigare har gett upp/dömt ut)  jag lovar ge en ny chans
Hm.. Det får bli.... Susan Ees Penryn & the ends of days. Jag har läst första boken och boken skönk otroligt mycket för mig pågrund av hur kvinnor var och behandlades.


13. Tagga några andra 
Jag taggar alla som inte har gjort denna tagg än och vill göra det!

The Selection

Titel: The Selection
Författare: Kiara Cass
Antal sidor: 273
Tiden det tog mig att läsa boken: 4 dagar
Genre: Romantik, drama 
Favoritkaraktär: Kriss 
Bokpoäng: 1/5







Handling: 

For thirty-five girls, the Selection is the chance of a lifetime. The opportunity to escape the life laid out for them since birth. To be swept up in a world of glittering gowns and priceless jewels. To live in a palace and compete for the heart of gorgeous Prince Maxon.

But for America Singer, being Selected is a nightmare. It means turning her back on her secret love with Aspen, who is a caste below her. Leaving her home to enter a fierce competition for a crown she doesn't want. Living in a palace that is constantly threatened by violent rebel attacks.

Omdöme:  (varning för spoliers!)

Som bokslukare blir en ibland tvungen att läsa vissa populära böcker. Eftersom en blir så nyfiken på dessa böcker och undrar varför de flesta gillar dem. Trots att en har sina aningar om dem. Det var just det som hände med mig när jag skulle läsa The Selection, jag menar det räcker ju  med att se omslaget, läsa handlingen och recensionerna om den för att förstå att den här boken är väldigt ytlig och stereotypisk. Men jag ville ändå veta vad som var så speciellt med The Selection och bilda en egen uppfattning, så jag läste den och det vissade sig att mina aningar inte var felaktiga.

För det första tycker jag inte om kvinnosynen i boken, en kvinna måste vara gift med en man och vara vacker för att överleva i den här världen. Innan de valde de som skulle vara med i The selection så fotograferade de flickorna som anmälde sig att vara med, och sedan valde de vackraste och  inte de smartaste. Och när de väl hade valt flickor som skulle tävla om  *host,tönten* Maxon så lärde de flickorna hur en ska vara en stillsam, välvillig och söt prinsessa som lyder Maxon i allt han säger,  istället för att lära de bästa sätten att ska styra ett land. Det faktumet att alla verkar vara bekväma med det gör inte saken bättre precis. Eller kanske inte alla.... Kriss verkade vara någon som inte ville ha någon löjlig prins, utan ett rike att styra över. Till skillnad från America som ena sekunden trånade efter sin mancho Aspen som verkade tro att hon var hans ägodel och i nästa sekund trånade efter Maxon som sprang runt och kysste andra tjejer.

"This isn't exactly a rule, but it would be unwise of you to ignore it. When you are invited to do something whith Prince Maxon, you do not refuse. No matter what it is. Dinner, outings, kisses-more than kisses-anything."  
Nämnde jag att ingen protesterade mot en tävling där våltäkning var acceptabelt?

De enda rebellerna i denna bok var bara några vildar som stökade runt i palatset.

Om du vill hitta en riktigt bra dystopi med trovärdighet, djup, intressanta karaktärer och riktiga rebeller som kämpar mot orättvisor (nu låter det där med rebellerna lite för väl klyschigt, men ändå) så råder jag dig att leta vidare. För att dessa saker är just vad du inte kommer hitta i den här boken.

                             

Mina läsplaner inför jullovet

  Först och främst har bloggen varit så ouppdaterad pågrund av vissa tekniska problem (jag tappade bort min IPad och datorn funkade inte) men nu är de problemen lösta och jag kan blogga igen!

Nu har jullovet äntligen börjat och kan jag ta igen all min lästid som har gått åt pluggande och nervositet inför betygen. Jag har redan lånat alla böcker som ska läsas ut. Trots att jag bara haft lov under två dagar har jag faktiskt redan läst ut två av böckerna. Men hursomhelst här en lista på böcker som ska vara klara när jullovet är slut:

1. Den ökända historien om Frankie Landau-Banks. Den är jag klar med och jag säger bara ett ord om den boken; FANTASTISK. 
2. Flickan som svalde ett moln lika stort som Effieltornet. Denna bok med detta otroligt långa titel är jag också redan klar med. 
3. Vampire Ackademy. Den har jag läst på svenska men jag vill väldigt gärna skriva en recension om den, så för att friska upp minnet tänkte jag att jag ska läsa den igen. 
4. Rör mig inte! En väldigt populär dystopi bok som jag har velat läsa väldigt länge nu. 
5. Liv och död. Den här jubelium utgåvan av om jag kunde drömma har jag också velat läsa länge nu. 
6. Ett eget rum. En klassiker inom feminismen, längtar till att läsa den.

 Ja, dessa är böckerna som jag ska försöka bli klar med tills jullovet är slut.

Ska du/ni läsa mycket under lovet isåfall vilka böcker? 

En väldigt sen "månadens lästa böcker"

November 2015

De odödligas sång av Julie Kagawa som utan tvekan är en riktigt fempoängare! Jag kan knappt tro att  jag nu har läst alla delar i denna  helt fantastiska här trilogi.

Anna and the French kiss av Stephennie Perkins, som jag redan Har läst på svenska men jag ändå kände att jag saknade Anna & Co så mycket att jag bara var tvungen att läsa den, trots min växande hög av TBR böcker.

En bok av Meg Cabot som jag inte kommer ihåg namnet på just nu...

Tankar:
Jag har läst för få böcker igen. Men den här gången är det värre än någonsin... Jag har aldrig läst 3 böcker på bara en månad sen klass två. Något säger mig att detta inte kommer förbättrats eftersom det är så mycket som pågår, som har med mina sudier att göra. Självklart ska ju jag ändå försöka läsa så många böcker som möjligt.

Sämsta bok/böcker:
Meg cabots bok. Den boken var så ointressant att jag allvarligt talat redan har glömt denns namn. Men även om den inte gjorde något vidare intryck på mig så tyckte jag inte att den var jätte dålig när håll på och jag läste den.

Bästa bok/böcker:
De odödligas sång som var så himla välskrivet och spännande, och som även hade ett episkt och sorgligt slut på  trilogin. Mer förklarande om varför jag fullständigt älskar den boken skriver jag i min kommande Edens blod recension.
Anna and French kiss var också helt amezing, med alla sina otroliga miljöer och sin söta romantiska stämning.

Snyggaste omslaget:

Så himla vackert omslag med den lila färgen och evighets tecknet, som t.o.m har en koppling med bokens handling.

Twilight har gjorts om till ombytta kön!!!

Jag väldigt sen med att rapportera detta men precis som rubriken så sakligt antyder så har Twilight gjorts om till ombytta kön. Där Bella blir Beau och Edward blir Edythe. Detta har Meyer gjort eftersom det har gått 10 år sedan den första Twilight boken släpptes. Men också för att.... Läs riktigt noga nu för nu kommer det intressanta...  Meyer vill bevisa att Twilight inte handlar om en kvinna i nöd utan en människa i nöd, lycka till med säger jag bara.

Men även om jag betvivlar på att hon lyckas med det så vill jag ändå läsa boken eftersom jag vill se om hon gör det eller ej.

Jag tycker verkligen inte om Twilight och anledningarna till det finns i min "recension" som finns att hitta här:

http://loesbokblogg.blogspot.se/2015/09/twilight-serien.html

Lola och pojken i huset bredvid

Författare: Stephanie Perkins 
Genre: romantik
Tiden det tog mig att läsa boken: 2 dagar
Antal sidor: 247
Serie: Anna och den franska kyssen
Favoritkaraktärer: Jag har ingen speciell favorit bland karaktärerna.
Poäng: 4/5 

Handling  ( från Adlibris ) : 
Lola Nolan är blivande kostymtecknare, och tycker det är bättre ju mer fantastiskt, glittrande och roligt ett klädesplagg är. Allt i hennes liv är mer eller mindre perfekt inklusive hennes snygge pojkvän, Max - ända tills tvillingarna Calliope och Cricket Bell återvänder till kvarteret.
När Cricket, en begåvad uppfinnare, kliver ut ur sin tvillingsysters skugga och tillbaka in i Lolas liv, tvingas hon till sist handskas med de känslor hon haft för pojken i huset bredvid under hela sin uppväxt

Omdöme:
Nu har jag läst två böcker av Stephanie Perkins och jag måste säga att det döljer sig något riktigt bra bokom den här bokens fula omslag. Nu när jag ändå nämner omslaget så kan jag även tillägga att den faktiskt speglar bokens handling, där de lever och karaktärernas ( nu menar jag bara Crickets ) utseende. Men inte på ett sät som lockar till sig läsare, tyvärr.

Först och främst så tyckte jag om Lola förvånansvärt mycket, jag hade förväntat mig att hon skulle vara en ytlig typ. På grund av hennes besatthet av kläder och glitter. Som tur är var hon inte det. Även om hon hade en liten vana att smeta in en halv liter körsbär läppstift, speciellt när Cricket var i närheten. Men annars var hon en tjej med sin egna stil som bara gjorde utlopp för sin kreativitet.

Triangel draman hade större plats i den här boken än i Anna och den franska kyssen. Och även om det vad uppenbart vem som skulle få vem, så var det ändå ganska intressant att följa hela processen.

Vad gäller Max och Cricket så är jag utan tvekan team Cricket. Medan Cricket är en smart och väldigt  trevlig kille som inte om bryr sig om vissa duma normer, t.ex det här med att killar inte får ha nagellack, eftersom det är "omanligt" så är Max både otrevlig och lätt hämndlysten.
Hur svårt kan det vara att välja egentligen?

En sak som gör att den här boken skiljer sig från andra böcker är Lolas föräldrars stora roll i det hela, de är liksom inte bara två bikaraktärer utan verkligen Lolas pappor.

Sammanfattnings var detta en riktigt bra bok där Perkins  (precis som i Anna och den franska kyssen)  lyckades med att både förmedla karaktärernas känslor på ett bra sätt och göra en fin romantisk historia.

Det händer nu

   

 

Handling: 

Stella är den populära, självsäkra tjejen i klassen. Men hon tycker att hon lever i en låtsasvärld. Hon vill skrika rakt ut att hon är störtförälskad i sin bästis Sigrid. Men hon vågar inte. Hon vet ju inte vad Sigrid känner, och vad ska alla andra säga? 

Stella brottas med sina inre tankar om vad som är okej och inte. 

Omdöme:

Innan jag började med boken var jag på jakt efter något enkelt och ganska välskrivet. Och den här boken uppfyllde bara en av förväntningarna. den var väldigt enkel, inget annat. 

 Huvudkaraktären Stella som oftas hade bra tankar, men inte sa dem tyckte jag att jag inte lärde känna ordentligt. Hon känns fortfarande som en främling för mig.

Det faktumet att varje menig i varje dialog hade minst ett ord på engelska, gjorde inte boken bättre precis. För att ifall någon vill skriva en bok ska denna välja ett språk, inte blanda två helt olika tycker jag

Den här boken var helt enkelt inte något som kommer stanna i mitt minne särskilt länge.

Månadens lästa böcker

oktober

Outtalat av Sara Rees Brennan som är första delen i Lynbur Legacy trilogin. En bok som var full av spänning, mystik och humor.

Det händer nu av Sofia Nordin som var väldigt tråkig och medelmättig.

Anna och den franska kyssen som är första delen i Stephanie Perkins underbara trilogi och som verkligen överaskade mig

Lola och pojken i huset bredvid som är andra delen i Stephanie Perkins trilogi. Med en huvudkaraktär som hade sin egen lilla stil och som jag gillade.

Tankar:
Även om de flesta av månadens böcker var väldigt bra så var det ändå för få böcker som jag hann läsa denna månad, men det beror ju säkert på min plötsliga läspaus.
Hoppas att jag kan läsa fler böcker nästa månad.

Sämsta boken/böckerna:
Det händer nu som var en besvikelse.

Bästa boken/böckerna: 
Resten av böckerna tyckte jag faktiskt väldigt mycket om, men favoriten blir ändå Anna och den franska kyssen. Den där känslan av att var i Paris och att dessutom bli kär i någon där.. Den känslan är riktigt svår att glömma

Snyggaste omslaget:

Min Hallowen läsning

Nu när det är Hallowen och så ( eller det var ju Hallowen igår, men ändå ) tänkte jag att  Th  läge att läsa något rysligt läskigt, men eftersom jag inte är den oräddaste så vågade jag inte låna något för läskigt. Och valet föll på A touch of dead som hittills är ganska bra. Författarinnan till boken är hon som skrev den berömda bok/tv serien True blood.

True blood borde snarare heta Dead blod med tanke på att varje bok heter något med dead, hehehe.

A touch of dead är egentligen flera korta historier som handlar om Stockie Stackhouse som är huvudkaraktären till True blood.
Ja, det var min Hallowen läsning, vad läste ni i Hallowenen?

Varför har bloggen varit så tom?

Jo, det beror på att jag har pluggat för massa skolprov. Vilket ledde till att jag knappt hade tid till att läsa och som ni säkert förstår så var det ingen idé att fortsätta driva en bokblogg när man ändå inte läste något alls. Men hursomhelst så är jag tillbacka nu!

Röd drottning

Författare: Victoria Aveyard
Gerne: Dystopi, lite romantik
Tiden det tog mig att läsa boken: 2 dagar
Antal sidor: 384
Serie: Röd drottning 
Favoritkaraktär: Mare
Poäng: 4/5







Handling ( från Adlibris ) :
I sjuttonåriga Mare Barrows värld är samhället inte uppdelat efter klass, religion, ras eller kön- utan efter blod. De silveblodiga- de silvriga- är supermänniskor med häpnadsväckande förmågor, regerar över de vanliga röda och använder dem som soldater, arbetare och tjänare.
Mare hör till den röda delen av befolkningen och ser inga tecken på att den världsordning hon växt upp med någonsin kommer att rubbas. Men när hon genom en ödets nyck börjar arbeta som tjänare vid det kungliga Solpalatset förändrats allt. Till sin egen och hovfolkets stora förvåning upptäcker Mare att hon själv besitter en unik och dödlig förmåga, trots sitt röda blod.
Kung Tiberias inser snart att Mare utgör ett hot mot den maktbalans hans rike vilar på. Men medan han smider en plan för att oskadliggöra Mare ser hon en möjlighet att krossa silverregimen inifrån och öppna dörren till en ny värld. Samtidigt har hennes hjärta börjat dra henne åt helt fel håll

Omdöme:
Jag började Röd drottning med höga förväntningar efter att ha sett det där väldigt snygga omslaget, läst den intressanta handlingen och läst recensioner om den, och jag avslutade boken riktig nöjd. Först och främst var Mare en jätte bra hjältinna, som påminde mig lite om vår kära Katniss även om Mare hade sina brister och hade en vana att lite på fel parsoner.

Själva världsbygget var inte något helt nytt men eftersom Aveyard lyckades få det vara medryckande och fascinerande så hade jag inget emot det.

När jag läste Röd drottning kändes det ibland som om allt utspelade i 1800 talet t.ex pågrund av vissa traditioner och pågrund av att att det finns en kungafamilj som lever i ett hov o.s.v. Men ibland kändes det också som om allt utspelade sig i framtiden tillföljd av t.ex vissa uppfinningar som inte finns nu. Jag vet faktiskt inte vad jag tycker om det.

Vad det gäller triangel eller snarare fyrkantdramat så var det inte för en gångs skull så uppenbart vem som skulle få vem, vilket var bra även om jag inte kände något speciellt för någon av killerna.

Nu låter min recension lite för väl likgiltig, med tanke på att Röd drottning var så bra att det fanns tillfällen som fick mig ta till min konstiga vana, nämligen att stänga boken när den blev för nervkittlande och börja gå runt i cirklar samtidigt som jag försöker att lugna ner mig själv. Och det faktumet att jag tog till min lilla vana bevisar att den här boken var jätte bra.

Anna och den franska kyssen

Författare: Stephene Perkinsæ
Antal sidor: 297
Gerne: Romantik, Vänskap, familjerelationer, tonårsliv 
Serie:- det är en trilogi men jag vet faktiskt inte vad den heter
Favoritkaraktärer: Anna, Étienne
Tiden det tog mig att läsa boken: en dag
Poäng: 4/5








Handling (från Adlibris) :
Anna har ett lyckligt liv i Atlanta. Hon har en lojal bästa kompis och är kär i sin arbetskamrat på biografen, som just har börjat återgälda hennes känslor.Därför blir hon inte alls förtjust när hennes pappa bestämmer sig för att skicka iväg henne till Paris för att hon ska gå sitt sista skolår där. Men trots att hon inte kan ett ord franska lär Anna känna en del coola nya personer, inklusive den snygge Étienne St. Clair, som snabbt blir hennes bästa vän.
Tyvärr är han upptagen - och det kanske hon också är.... Eller?
Annas år i Paris, staden som brukar kallas »världens romatiska« visar sig omtumlande hjärtslitande och fantastiskt. Ett år som förändrar henne för alltid

Omdöme:
Första gången jag såg Anna och den franska kyssen så tänkte jag att den boken med det väldigt fula omslaget och trista handlingen nog inte passar mig, f*n vad fel jag hade.
För att när jag väl tvingade mig själv att åtminstone ge boken en chans så blev jag  (helt mot min vilja) fast från första till sista sidan.

Men vad var det som jag tyckte om så mycket? Jo, vår kära ordningsamma Anna som alltid försökte göra det hon ansåg var rätt, trots att hon själv inte alltid var jätte glad över sina beslut. Och som utvecklades till en självständig parson genom boken. Sen fanns också tillfälen då jag tyckte att hon var rent av korkad, men att hon gjorde fel gjorde henne bara verkligare. Ännu en grej som jag gillade är att det kändes verkligen som om jag var i Paris och besökte alla underbara platser där.

Det som imponerar mig är ju att Perkins klarade av skriva en bok med karaktärer som inte var så perfekta men ändå speciella, var och en på eget sitt sätt. Och att hon gjorde en jätte fin och lite rörande kärlekshistoria, där det för en gångs skull inte bara är en av karaktärerna som behöver hjälp/stöd utan båda två. Samtidigt som författaren skrev allt detta på ett lättsamt och gripande sätt så lyckades hon även göra att kärlekshistorien inte tog allt för stor plats. Utan andra saker som t.ex Annas vänskapsrelationer och både Annas och Étiennes familjekonflikter hade  stora roller i det hela.

Så om du vill ha en mysig bok eller ännu bättre har just blivit klar med en tjock och komplicerad dystopi så rekomenderar jag starkt att du ska läsa Anna och den franska kyssen.

Månadens lästa böcker

September 2015

Lästa böcker:

Sammansvärjningen av Ursula Poznaski som är andra delen i Sveket-trilogin och som överträffade mina förväntningar, även om det kanske beror på mina låga förväntningar.

Pretty little liars som är första delen i trilogin med samma namn och som var väldigt intressant.

Konsten att vara kvinna av Catlin Moran som var väldigt lärorik, till och med humorisk vid sina tillfällen.

Röd drottning av Victoria Aveyard som var en väldigt bra start på en dystopi-trilogi. 

Tankar:

Eftersom  jag har läst så få böcker den här månaden så ska jag försöka bettra på mig till nästa månad.

Sämsta boken/böckerna:
Jag tycker faktiskt att alla månadens böcker var väldigt bra och att ingen av dem var dålig på något sätt.

Bästa boken/böckerna:
Konsten att vara kvinna som lärde mig massor om feminsmen och som väckte många känslor hos mig. Röd drottning som var sjukt spännande och som hade minst sakt många vändnigar.

Snyggaste omslagen:

20 påståenden om mig

Jag heter Losiyane.
Jag är för tillfället hemma och skriver detta min Ipad.
Jag är bra på att reagera och försöka göra något åt orättvisor.
Jag tycker inte om lakrits det är så himla äckligt.
Jag är dålig på att hålla tyst om mina åsikter.
Jag läser varje dag.
Jag gillar när något dåligt utvecklas till något bra.
Jag sjunger när jag tror att ingen hör. Men när ( om ) någon kommer på en får man väldigt konstiga blickar.
Jag älskar ( surprise ) böcker, feminism och sist men inte minst chocklad.
Jag är inte speciellt bra på att rita. Det bästa jag lyckats med är streckgubbar.
Jag föredrar lodjuret framför lejonet.
Jag tycker om en extra kladdig kladdkaka, mums...
Jag är beroende av mint tuggummi, jag tuggar faktiskt några just nu.
Jag har på mig blå mjukisbyxor och en grå T-shirt.
Jag dricker oftas kall Arla mjölk.
Jag lyssnar på lite all möjlig musik som jag tycker låter bra, oftas är det pop-musik
Jag blir arg på väldigt många saker som har med hur vårt samhälle är just nu. Men också när någon pratar bakom min rygg, det tycker jag är så jädrans fegt.
Jag blir rädd av olika läskiga varelser som finns i böcker eller filmer. Pågrund av min höga fantasi finns det t.o.m nätter som jag får för mig att en klädhög i mitt rum är en sovande zombie eller något annat lika tokigt.
Jag önskar att folk skulle bli mer intresserade av böcker. För de som inte är det missar så många fantastiska saker som bara böcker har att erbjuda.
Jag är uppvuxen i en liten ort i mellersta Sverige.

Twilight saga

Omdöme:
Den berömda Twilight serien som både har fått massor av dålig kritik men också massor hyllningar.... Var ska vi börja?... Jo, vi börjar med varför jag väljer skriva om den här serien, och det beror på att jag för tillfället måste skriva om en modern klassiker ( jag vet att alla inte tycker det, men jag tycker att Twilight är en modern klassiker) eftersom bloggen inte har så många så tänkte jag att kunde ta och skriva om Twilight.

När jag höll på med att läsa Twilight (vilket var för ett bra tag sedan)  så fullständigt älskade jag den. Jag älskade språket, handlingen, Bella, Edward och ALLT annat i den. Men sen hände det något... Jag började se Twilights stora fel. För det första varför är just Edward (den manliga huvudkaraktären)  den smarta, vackra, talangfulla och mystiska vampyren? Varför kunde inte Bella (den kvinnliga huvudkaraktären) vara det? Dessa två frågor ställer jag alltid mig själv när jag tänker på denna serie.
Om det hade varit ombyta roller eller om båda hade varit lika mäktiga (jag vet att det är ett dåligt ordval men just nu så vet jag inget som passar bättre) så hade jag nog gillat denna serie mer. Men ack, så blev det inte. Och jag fattar inte varför Bella tilllåter sig bli dominerad av nästan alla män i sin närhet, för tro mig det blir hon. Och det irriterar mig förjävligt mycket.

Huvudkaraktären Bella var enligt mig en väldigt svag parson som inte kunde  klara något på egen hand, och som nästan hela tiden behövde skydd av Jacob eller Edward eller någon annan man, vilket är ännu en grej som gör mig väldigt irriterad och arg på Mayer  (författaren) eftersom hon får kvinnan att verka så försvarslös och patetisk. Och så får hon läsaren ( om det är en lättpåverkad tonåring ) tro att kvinnor/tjejer är och ska vara så.
När det gäller triangeldramat i böckerna så är jag inte så förtjust i den heller eftersom det flera gånger verkade som om Jackob och Edward bråkade om leksak.

Fast en sak som jag gillade  med böckerna var sättet som Mayer skrev på som fick en att sugas in i boken, tros allt man ogillade. Men tyvärr så beskrivs Edwards ("fantastiska") kropp för mycket.

Om jag ska välja en karaktär jag gillar i denna serie så är det nog Jane (eller hette hon June?) eller snarare hennes väldigt användbara och coola förmåga. Vem skulle inte vilja kunna göra det hon kan göra?

I slutändan så är Twilight ändå inget jag precis rekommenderar på grund av sina dåliga signaler som den sänder till ungdomar.

Serien får 0/5 poäng.

För dig som inte känner till handlingarna till böckerna så finns de här:
http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Stephenie%20Meyer

Barn på flykt, det är dags att vi öppnar ögonen

I stora delar av värden flyr massa människor från sina hemländer pågrund av krig, svält och elände. Medan vi ( dem flesta invånare i Sverige ) har det hur bra och bekvämt som helst här med oftas bra boplatser, bra mediciner, bra utbilding, ett överflödet av mat och allt annat som man kan tänks behöva. Medan dessa människor knappt har något annat än kläderna de har på kroppen.

Och bland dessa människor finns barn som också är på flykt (runt 30 miljoner) och som istället för att drömma om olika saker som de tänker bli när de blir stora, drömmer de om att detta helvete tar slut. Att de slipper bli tvungna t.ex att korsa Medelhavet med 500 andra parsoner på liten plastbåt. Att dem slipper dö flera år för tidigt pågrund av matbrist eller på grund av att de inte har mediciner.

Jag vet inte vad du/ni tycker om detta men jag tycker att det är fel, att folk måste gå så långt som att fly från allt dem känner till för att överleva. Och jag tycker att det är vår plikt att hjälpa våra medmänniskor.

En av de bästa sakerna  man kan göra åt detta är att donera pengar till Unicef eller andra hjälporganisationer.
Man kan också sms:a "KÄMPA 3194" till 72900 för att skänka 50 kronor.

PS. Jag fick insperation till att skriva detta inlägg från bokbloggaren Lisa som har en insamling till just barn på flykt.
Hennes insamling finns här

Månadens lästa böcker

Augusti 2015

Lästa böcker:

Kallelsen av James Frey som är första delen i trilogin Endgame. Början tyckte jag inte om så mycket eftersom det båda var tråkigt och förvirrande men jag tyckte att det blev väldigt spännande och action fullt i mitten och slutet.

Scarlet av Marissa Meyer som är andra delen i Månkröninkan som inte var lika bra som ettan.  Varför jag gillar den här delen mindre än den första får du veta genom min recension.

Jane Eyre av Charlotte Brontë som jag tyckte var en jätte bra klassiker. Både för det vackra språket och huvudkaraktären.

Ficktjuven av Sarah Waters som var lite annorlunda ( på bra sätt ) den boken skulle nog ha fått fullpoäng av mig om man hade kortat ner den lite. 

The Wizard of Oz som var bättre än jag trodde

Skugglandet av Alyson Noël som var ganska bra, men inte lika bra som tvåan. Eftersom Ever ( huvudkaraktären ) gjorde fel under hela boken medan Damen ( den manliga huvudkaraktären ) nästan aldrig gjorde något fel och det stör mig väldigt mycket, jag menar varför måste alltid killen vara så perfekt medan tjejen har så många brister? Jag förstår inte det

Jaha, det var alla böckerna som jag har läst under augusti:)
Vilka har du/ni läst?

Sämsta bok/böcker:
Skugglandet eftersom jag knappt såg någon jämställdhet mellan båda könen i hela boken. Och så tycker jag verkligen inte om Evers syn på saker och ting. Scarlet som jag hade väldigt höga förväntningar på var inte heller så bra. Eftersom Scarlet ( huvudkaraktären ) behövde så mycket hjälp av Wolf ( den manliga huvudkaraktären ) hela tiden.

Bästa bok/böcker:
Ficktjuven som bjöd på väldigt många överraskningar. Kallelsen med sin action som hade blandas med lite övernaturligt. Och Jane Eyre vars slut jag tyckte var perfekt.

Snyggaste omslagen:

Sommarlovet

Ja, nu är sommarlovet slut(:(  Men jag hann åtminstone läsa massa bra böcker, vilket delvis beror på att jag inte har åkt utomlands den här sommaren och därför haft mycket tid till att läsa. Så sommaren har varit riktigt skönt för mig, med slappande, springande, ätande av chokland och såklart jätte mycket läsande. Här är vissa av böckerna som jag gillande:

• De tre första böckerna ur Parasollprotokollet serien som var bättre än vad jag trodde
• Fjärde och tredje delen ur Iron fey serien som jag tyckte var så mycket bättre en de två första delerna, vilket berodde mycket på att huvudkaraktären, Meghan hade utvecklats så mycket i
  
  just dem där sista delerna
• Jane Eyre som just nu är min absoluta favorit klassiker, både på grund av huvudkaraktären, men också på grund av det fina och målande språket. Mer om den i min recension som jag kommer skriva så fort jag får tid
• Den andra delen ( blå måne ) ur de odödliga, den här gillar jag för att huvudkaraktären hade utvecklats och blivit bättre att följa genom att hon gör saker själv, och inte bara beter sig som en värdelös stackare som första delen, och som ni säkert vet så gillar jag inte kvinnor som beter sig svagare än dem egentligen är
• Cinder som var väldigt intressant eftersom den var typ som Askungen ( med en MYCKET bättre Askungen, då menar jag, Askungen tjejen ) i En Star Wars liknade värld 
• Endgame tyckte jag om, med all sin action
• Enklav som var en super dystopi 

Nu när det är skola så kommer jag antagligen inte kunna blogga så mycket):)
Fast jag kommer försöka skriva i bloggen så fort jag får chansen såklart:)

Chanslös

Författare: Gail Carriger 
Antal sidor: 375
Serie: Parasoll protokollet 
Gerne: steampunk, romantik, humor
Tiden det tog mig att läsa boken: 2 dagar
Favoritkaraktär/er: Alexia, Madame Lefux
Poäng: 2/5






Handling:
Alexia Tarabotti, numera Lady Maccon, trivs i sin nya tillvaro som fru till Conall Maccon, Londonvarulvarnas alfa. Men hennes idylliska tillvaro störs snart då varulvsregementet återvänder från utlandet och slår ner sina tältpinnar på hennes gräsmätta. samtidigt sveper en farsot in över London, och den påverkar stadens övernaturliga invånare på ett skrämmande sätt. På order av drottningen fattar Alexia sitt para­soll, går ombord på ett luftskepp och ger sig av mot Skottland, ursinniga varulvar och en märklig egyptisk mumie. Men det verkar som om någon helst ser att hon inte når sin destination och Alexia måste inse att det finns situationer som inte ens en kopp te kan rädda! 
Chanslös är andra delen i Gail Carrigers charmiga och humoristiska steampunkserie om den själlösa Alexia Tarabotti. Det är en spännande steampunkroman fylld av humor, romantik, öronmuffar, haggis och luftskepp.

Omdöme:
Det var ett tag sedan jag läste den här boken, men jag tycker att jag kommer ihåg mycket av den förvånansvärt bra. Vilket inte är likt mig, som alltid glömmer saker:)
 Först och främst måste jag säga att andra delen i Parasollprotokollet var lika underhållande som den första delen. Men tyvärr lite seg i vissa ställen, speciellt vid mittenpartiet.

Författaren fortsätter chanslös med  samma sätt som i första boken med rappa meningar och intressanta karaktärer. Ibland sitter man och skrockar åt hennes sätt att formulera sig och nickar gillande åt Alexias rättframma och självständiga sätt.

Det enda som skilde sig mellan denna boken och den första är att denna delen är mer eller mindre  som en historisk deckare, och parsonen som det är meningen att lösa fallet i den boken är ju så klart Alexia, vilket gör att  hon får mer, vad säger man?...  rörelse plats?  Utrymme? Men iallafall så  blir inte Alexia inte slängd hit och dit, utan hon sköter sin grej utan att någon bossar över henne på något sätt. Och det gillar jag 

I den här boken får vi även följa med Alexia på en luftskeppsfärd. Och där händer det saker, stora som små.
Vi får också träffa masa nya och väl utarbetade karaktärer, bland annat Madame Lefux som är en egensinnig uppfinnare. Och som går runt i "herr" kläder på 1800 talet! Vilket gör att hon verkligen sticker upp.  Bara det faktum att hon är så självständig och att hon bryter mot 1800 klädregler räcker för att jag ska gilla henne skarpt.
Men det är inte allt, vi får också förflyttas till Skottland och försöka förstöra ett livsfarligt vapen.

Nu till slutet som slutade i en spännande cliffhanger, som fick mig bli väldigt arg på en viss parson, alltså hur kunde den där valpen tro så om Alexia!?!?
Hur, hur?!?

Allt som allt är Chanslös en mycket bra och trevlig fortsättning på Själlös som innehåller allt man gillade från del 1 men som ändå har utvecklats på ett bra sätt.

Scarlet

Författare: Marissa Mayer
Serie: Månkröninkan 
Antal sidor: 454
Gerne:  Scarlet
Tiden det tog mig att läsa boken: 5 dagar 
Favoritkaraktär: Cinder
Poäng: 3/5






Handling:
I Scarlet återser vi Cinder, som nu försöker fly från det fängelse där vi sist lämnade henne trots att det kommer att göra henne till den mest jagade personen i hela Samväldet.
På andra sidan jorden söker Scarlet Benoit en tuff fransk tjej som inte drar sig för att bära pistol efter sin försvunna mormor. Och det visar sig att det är mycket hon inte känt till om sin mormor eller den livsfara hon levt i under hela sitt liv. När Scarlet träffar Wolf, en streetsmart slagskämpe som tycks veta en del om hennes mormor, har hon svårt att lita på honom. Samtidigt känner hon sig oförklarligt dragen till honom och han till henne.
Scarlet är en futuristisk version av sagan om Rödluvan. Ett oförglömligt äventyr i en värld befolkad av människor, cyborger och androider.

Omdöme:

Åh vad jag älskade Cinder! Både huvudkaraktären Cinder och själva boken. Så det var med väldigt höga förväntningar som jag började med Scarlet. Och nu när jag är klar med boken så måste jag säga att jag hade lite för väl höga förväntningar på Scarlet. Jag tyckte att den här delen inte var hälften så bra som ettan. Hela den oväntade känslan och första intrycket av en rätt annorlunda värld, som jag fick av första boken var borta. Inte för att den här boken var  dålig, det var den inte. Bara inte lika bra som Cinder. All charm och  mystik som fanns i första delen var så gott som bortblåst.

Boken blev åtminstone bättre när man fick läsa från Cinders synvinkel igen, jag gillade hennes kapitel mest. Och när jag läste ur Cinders perspektiv så kändes som att läsa om någon bekant men när jag läste ur Scarlets perspektiv så kändes det som att läsa om en främling. 

Och precis som i Cinder så spelar kärlekshistorien i boken en ganska tillbakadragen roll. 

Förresten så tycker jag inte om hur beroende Scarlet är av Wolfs hjälp, när hon kan klara sig så bra på egen hand.

Men jag tycker ändå att man ska läsa Scarlet om man har läst Cinder och Scarlet var faktiskt väldigt spännande vid vissa tillfällen.

Ändringar i bloggen

Hejsan! Jo, det är så här att jag tänker ändra lite i mallen och jag tänkte att jag kunde säga det:)

Här är bilden jag funderar på att använda, som jag har  designat:

Kallelsen

Författare: James Frey
Serie: Endgame
Gerne: övernaturligt, äventyr, action, lite romantik
Favoritkaraktär:  Chiyoko
Tiden det tog mig att läsa boken:  3 dagar
Poäng: 3/5









Handling
Tolv ungdomar från tolv uråldriga släkten är kallade till slutstriden. Den släkt som vinner blir ensam kvar på jorden. Alla andra människor dör. De flesta civilisationer har någon berättelse som handlar om att gudar eller varelser som besitter större krafter och kunskaper än människorna kommit ner till jorden från himlen. Nu är varelserna tillbaka för att kräva in det som människorna lovade dem.
Under tusentals år har familjer övat varje generation i hur de ska överleva och döda om de blir kallade som spelare i slutstriden. De som är mellan 13 år och 19 år och 364 dagar är ständigt beredda. Men ingen har blivit kallad. Förrän nu. Tolv meteoriter slår ner på jorden och tolv familjer skickar iväg ett barn till Xi'an i Kina där spelet börjar.

Omdöme: 
Det finns 2 saker i boken som stör mig väldigt mycket, det ena är den löjliga exaktheten som Frey använder på olika mått, 5346 fot eller 2345 meter, som jag tycker är väldigt irriterade. Vad är det för fel med några minuter? Eller några timmer? Flera gånger var jag på gränsen till att slänga bort boken, på grund av det. Den andra grejen son stör mig väldigt mycket är det kallsinniga dödande som sker hela tiden och som huvudkaraktärerna knappt reagerar på, 12 meteoriter slår ner på 12 städer och självklart dör massa människor, kroppsdelar flyger, folk brinner och gissa vilka reaktioner dem får av spelarna? Jo, ett lyft ögonbryn, och några tårar från en spelare vars bror blev spetsad av en meteorit. Det är liksom lite otrovärdigt.

Efter ha försökt hålla reda på och skilja mellan alla tolv *host, mördarna* spelarna så börjar äntligen spelet!  som utspelar sig i utspridda delar i världen, och när spelet börjar så händer det saker, massor av saker...

Ännu en sak som jag tyckte var dåligt med den här boken var det faktum att det var så svårt att skilja mellan sann fakta och falsk fakta.

 Vi får följa bland annat en mordiskt 13 åring, en galen datahacker som också var bomb uppfinnare vid namn An Liu ( tror jag ) och en vad jag skulle kalla tystnadens ninja som också är min favorit karaktär eftersom hon nog var den coolaste av dem alla. Och jag skulle gärna vilja ha ha hennes egenskaper, förutom delen med stumheten, hehehe.

Under bokens gång så tänkte jag att boken påminnde mig om en annan bok, men jag kunde inte sätta fingret på vilken. Men nu kommer jag ihåg vilken bok det var! Jo, det var Hungergame, dem båda böckerna har till och med nästan samma namn, Hungergame, Endgame och i båda böckerna är det 12 spelare och bara vinnaren överlever. Dock finns det vissa olikheter, i endagame så utspelar sig spelet i  runtom i världen medan Hungergame utspelar i sig en arena byggd för spelet o.s.v.

I slutändan så var det en bra bok full med Action, speciellt i slutet. Kanske inte ett litterärt mästerverk  men ändå en läsvärd bok.

Niceville

  

Författare: Kahryn Stockett
Serie: är inte med i nån serie
Tiden det tog mig att läsa boken: 3 dagar
Antal sidor:  479
Favoritkaraktär/er: Minny (för att hon oftas säger vad hon tycker) Aibileen (för att hon är så modig)
Poäng: 4/5







Handling:

När Skeeter återvänder till hemstaden Jackson i Mississippi efter universitetet, faller hon tillbaka i sitt gamla liv med bridgespel, tennis och välgörenhetsbaler. 
Men Skeeter har förändrats. Hon har författardrömmar och reagerar allt starkare på de orättvisor hon ser omkring sig i 1960-talets Södern. Genom sitt arbete på lokaltidningen träffar hon två svarta hemhjälper - Aibileen och Minny.
Tillsammans bestämmer de sig för att skriva en bok som skildrar verkligheten bakom de fina fasaderna i Jackson, staden som de kallar Niceville. De skriver om hur svarta kvinnor har förnedrats och diskriminerats, men också om deras drömmar, längtan och hopp. Det är ett farligt arbete som kommer att förändra deras liv för all framtid.

Omdöme:
När jag började med boken så hade jag läst många positiva recensioner om den, så jag hade väldigt höga förväntningar på den. Och när jag väl var klar med boken så var jag helnöjd.
 Jag blev nöjd med  boken eftersom den har väldigt starka och levande karaktärer ( då menar jag Minny och Aibileen ) och boken är skriven på ett välskrivet och målande sätt som gjorde  att jag såg karaktärerna på ett väldigt verkligt sätt.

När jag läste boken så blev jag full av olika känslor, ilska och förakt mot de ljushyade som behandlade de mörkhyade så himla dåligt, om något är trasigt så är det dem mörkhyades fel, om något blir stulet så är det dem mörkhyades fel o.s.v. Men jag kände också medkänsla mot de människor som behandlats så, som om dem vore rabies smittade eller något. Och varje gång man behandlade dem så (vilket var ofta) så ville jag bara hoppa in i boken och skrika:
" varje människa har precis likadant värde och det spelar fan ingen roll om den parsonen har en speciel religion eller hudfärg eller läggning eller inte tycker som du, eftersom varje människa har rött blod flytande i ådrorna och varje människa har ett pumpande hjärta och på så viss är likadana, så du/ni ska inte döma dem utifrån det utan hur dem är!"
Det som gör det hela hemskare är att det här var deras vardag, att bli behandlade på det visset. Och det gör mig bara ännu argare.
Men jag måste också säga att det är ju bra att man känner så eftersom en bok som kan få en att känna speciella känslor efter syften, är en bra bok.

Men jag kände inte bara negativa känslor när jag läste boken utan jag kände också glädje när jag läste om vänskapen som växte fram mellan vissa av dem olikfärgade kvinnorna

Månadens lästa böcker

Juli 2015

Lästa böcker:

Sjärnmärkt av Jessica Spotwood som är andra delen i trilogin systrarna Cahill, som var bättre än ettan. Kommer tyvärr inte skriva en recension om den
Systrarnas öde 

Systranas öde av Jessica Spotwood som är tredje och sista delen i trilogin systrarna Cahill, som också  är den bästa delen i hela trilogin. Kommer tyvärr inte skriva en recension om den.

Drömgångaren av Samantha Shannon som är första delen i serien eller trilogin Bone season och som var en ganska bra bok, berättar mer i min mini recension om den.

Alice i zombielandet  av Gena Showalter som är första delen i Berättelsen om underlandet som var ganska bra och som förresten inte är en dugg lik Alice i underlandet. Jag har skrivit en recension och den finns i bloggen. Bokens recension finner du här

Cinder av Marrisa Meyer som är första delen i trilogin månkröninkan som verkligen var en bra bok som man ska läsa nu i sommar. Bokens recension finner du här

Fångade själar av Rachel Vincent som är första delen i trilogin Soul Screamers, som var ganska bra även om den inte stack upp i mängden och som jag kanske ska skriva en mini recension om.

Crow girl av Kate Cann som är en enkel engelsk bok, jag behövde något enkelt så jag tog den, och den var ganska så bra, det blir tyvärr ingen recension om den eftersom den var lite för väl lättläst.

Niceville av Kathryn Stockett som verkligen är en tankevärd bok, mer om den i min recension som jag ska skriva så fort som möjligt.

Evermore av Alyson Noël som  är första delen i serien de odödliga och som inte var så himla bra, jag kanske skriver en recension om den.

Blå måne av Alyson Noël som är andra delen i serien de odödliga, som är mycket bättre än ettan, jag  kanske skriver en recension om den.

Ja, det var alla böcker jag har läst under den här månaden, iallafall dem jag kommer ihåg att jag hade läst. Nästa gång så ska jag skriva upp varje bok jag läser så att jag inte kan glömma några...



Favorit böcker:
Systrarnas öde eftersom jag hade längtat så mycket till den och för att den till och med var bättre än jag först trodde. Och Cinder som jag tyckte var väldigt intressant. Och sist men inte minst Niceville som verkligen hade fått mig tänka ännu mer än jag gör vanligt vist på mänskliga rättigheter och jämställdhet, vilket jag gör nästan hela tiden eftersom det är två väldigt viktiga ämnen som man borde diskutera mer, men nog om det nu.

Snyggaste omslagen:

Själlös

Författare: Gail Carriger
Serie: Parasoll protokollet
Antal sidor: 364 sidor
Genre:  Steampunk, romantik, humor
Favoritkaraktär/er: Alexia, Lord Akeldama
Tiden det tog mig att läsa boken: 1 dag
Poäng: 5/5







Handling:
Att vara Alexia Tarabotti i det viktorianska London är inte det lättaste. För det första har hon ingen själ. För det andra är hon redan tjugofem år och fortfarande ungmö, ett faktum som inte blir bättre av att hon är rejält kurvig, frispråkig och värst av allt halv­italienska. Men detta är bara början på Alexias problem. Döda vampyrer, alldeles för stiliga varulvar och hemliga sällskap är snart vardagsmat och frågorna hopar sig: Är hennes själlösa förmågor verkligen en tillgång? Vem är fienden egentligen? Och viktigast av allt: Finns det te?

Själlös är den första delen i serien om den själlösa Alexia Tarabotti och utspelar sig i ett alternativt London i slutet av 1800-talet, där vampyrer och varulvar är en del av samhället. Det är en ångande steampunk-roman fylld av spänning, romantik, humor, luftskepp, bläckfiskar och bakelser.

Omdöme:
Innan jag började med boken så var jag väldigt tveksam, men när jag väl såg den i biblioteket så tänkte jag att jag kunde ge den en chans. Och besviken blev jag verkligen inte! För vilken bra bok!
Jag gillar hur frispråkig Alexia är i den här hemska tiden där folk är tvungna att ha på sig hemska stora klänningar med turnyer  (då menar jag kvinnorna förstås) och att Alexia använder sitt fina parasoll (som vapen) när man muckar med henne gör att jag gillar henne ännu mer.

En till parson jag gillar väldigt mycket är Lord Akeldama med sin roliga kursiva stil, och sina smeknamn på Alexia. Som är t.ex Alixia min lilla smörblomma. En parson som jag däremot inte gillar är Lord Maccon, en hårig alfavarulv. Jag vet inte riktigt varför jag ogillar honom så mycket, kanske beror det på att han påminner mig så mycket om den där idiotiska kontrollerande Christan från Fiffty shadeys of grey eller kanske beror det på att jag fortfarande inte vet hur gamal han var innan han blev en varulv, och på grund av det inte får en bra bild av hans utseende, ja, jag vet inte.

Men iallafall så var det en välskriven, rolig och lättsam bok där man helst ska läsa där folk vare sig hör eller sig dig, om man inte vill ha konstiga blickar :)

Cinder

Författare: Marissa Mayer
Serie: Månkröninkan 
Antal sidor: 400
Genre: Klassisk dystopi 
Tiden det tog mig att läsa boken: 1 dag
Favoritkaraktär/er: Cinder, Androiden Iko
Poäng: 5/5







Handling:
Cinder är 17 år och Nya Beijings bästa mekaniker. Som cyborg har hon inga rättigheter, och hennes styvmor lägger beslag på allt hon tjänar. En dag dyker prins Kai upp vid Cinders marknadsstånd. Den omsvärmade prinsen har ett uppdrag åt henne - och snart är de båda indragna i den onda Måndrottningens intriger. Samtidigt härjar en dödlig pest på Jorden. Cyborger som utses till försökskaniner har ingen chans att överleva ...

Omdöme:

Till att börja med så var Cinder en kanonbok! Jag gillar verkligen hur författaren återskapar den klassiska sagan (Cinderella) och ger den ett nytt liv. Alla de klassiska elementen finns så klart: ond styvmor, hårt, men obetalt arbete, minst en elak styvsyster och en vacker och fördomsfri prins. Vissa ändringar finns dock. Cinder är t.ex en mekaniker som bor i New Beijing någon gång i framtiden,  några efter ett hemskt krig. Hon är hälften människa och hälften android ( alltså en cyborg ) och därför behandlas hon som andra klassens medborgare..

 Adri och Levana är sådär svart-vitt-onda som bara sagofigurer kan vara, och Kai är definitivt charmig på där sagoprins-sättet. Men det är ju självklart Cinder och hennes adroid-vän Iko som är de verkliga stjärnorna. Iko är helt underbar ( och galet rolig ) och Cinder är en stark och intressant karaktär, lite kicks ass. Hon är begåvad, stark, smart, lojal, och hon jobbar hårt på det hon tror på.

Jag tyckte också att den här boken påminnde mig väldigt mycket om Star Wars filmerna, med sina svävare, rymdskepp och Androider. Men det har jag inget emot eftersom jag gillade Star Wars filmerna när jag var mindre.

Innan jag började med boken så hade jag förväntat en kärlekshistoria efter som det här är ju åndå när allt kommer fram en bättre och annorlunda Cinderella så det ska ju vara en kärlekshistoria, men romantiken spelar en ganska tillbakadragen roll i boken och det känns helt okey. Istället tycker jag att viktiga frågor om medmänsklighet och rätt och fel får plats i denna saga.

 Tyvärr tyckte jag att slutet var väldigt förutsägbart, Cinder blev förvånad men inte jag och det är ju meningen att läsaren också ska bli överraskad. Men det gör inget, eftersom inget är perfekt så därför ger jag boken full poäng ändå :)

Fallna änglarnas stad

Författare: Cassandra Clare 

Antal sidor:  468
Tiden det tog mig att läsa ut boken: 2 dagar
Genre: Action, drama, fantasy, romantik
Favoritkaraktär/er: Isabel, Simon, Maia
Poäng:  4/5

Handling:

Dyk in i The Mortal Instruments-världen och New Yorks mörka sida, där vampyrer, skuggjägare, varulvar och demoner rör sig i skydd av skuggorna om natten. Äntligen är Clary och Jace är tillbaka!

Kriget är över och 16-åriga Clary Fray är tillbaka i New York. Allt verkar för en gångs skull vara precis som det ska; det är fred, Clary tränar på sin unika förmåga för att bli en skuggjägare och, framför allt, hon och Jace kan äntligen vara tillsammans!
Men ingenting varar för evigt.
Någon har börjat mörda skuggjägare, och Clary finner sig snart indragen i en kedja händelser som kan göra att hon förlorar alla hon någonsin älskat. Till och med Jace.

Fallna änglars stad är den sträckläsningsframkallande fortsättningen på serien om skuggvärlden som inleddes med Stad av aska, Stad av skuggor och Stad av glas.

Omdöme:
När jag väl började med boken hade jag väntat i över 2 månader på att den skulle översättas. Och efter att ha läst den fantastiska stad av glas så hade jag väldigt höga förväntningar på den. Tyvärr måste jag säga att jag blev lite besviken på Fallna änglarnas stad. För det första varför måste det alltid vara ett hinder för Clarys och Jaces relation? Och varför heter boken fallna änglarnas stad när den inte har något med fallna änglar att göra?

Om man ska bortse från de där två sakerna jag nämnde här ovan så var boken riktigt bra. Clare fortsätter att impornera på mig med sitt väldigt unika sätt att skriva. Flera gånger satt jag bara där och beundrade texten.
Jace är lika hysteriskt rolig med sina kommentarer som vanligt, för är det någon som kan fälla dräpande kommentarer så är det han. Clary är inte fullt så lika klumpig längre. Simon har fått mer plats, det har Isabel också fått och dialogerna var väldigt väl gjorda. Så i slutänden så var det en riktigt bra bok, men bara inte den bästa helt enkelt.

Men slutet..åh...det var VERKLIGEN INTE så jag tänkte mig att boken skulle sluta, men när den gjorde det så ville jag inget hellre än att rusa till biblioteket och låna nästa del på engelska. Men när jag väl hade lugnat ner mig så hade jag bestämt att jag ska läsa nästa del på svenska när den har kommit ut ( vilket den gör någon gång i Janoari ) så att jag verkligen kan njuta av den.
Så nu är det bara att längta till Januari...

Stad av glas

Författare: Cassandra Clare
Antal sidor: 585
Serie: The Mortal instruments
Gerne: Action, fantasy, drama, lite romantik
Favoritkaraktär/er: Clary, Simon, Isabell
Tiden det tog mig att läsa boken: 2 dagar
Poäng: 5/5









Handling:
Lyda Lagen, eller rädda liv? 
Clary kämpar för att rädda sin mammas liv, men för att få hjälp måste hon åka till Glasstaden, Skuggjägarnas stad i hemlandet Idris. Men att ta sig in oinbjuden i staden är förbjudet enligt Lagen, och att bryta mot den kan straffas med döden .

Kärlek är omöjligt och gamla hemligheter kan visa sig vara livsfarliga när Clary och Jace tillsammans står upp mot Valentine, den ondskefulle före detta skuggjägaren som också är deras pappa!

Omdöme:
Den här delen är utan tvekan den bästa delen i hela serien, i allafall om man bara räknar dem delar som jag har läst. Det här var en riktig bra bok full med action, spänning och STORA händelser.  Alla lösa trådar har sats ihop, man har fått svar på saker man har undrat. Karaktärerna har mognat väldigt mycket från stad av skuggor till stad av glas. Clary har blivit mycket bättre som huvudkaraktär även om hon fortfande är ganska klumpig i flera scener. Man får träffa båda gamla och nya karaktärer. Vilket leder till nya relationer bildas och gamla som bryts.

 Sjäv tycker jag att man känner väldigt många känslor när man läser den här boken, bra som dåliga.
Och eftersom det är mitt i ett stort krig i den här delen så oroar man hela tiden sig för vem som ska dö  och vem som inte ska det, vilket jag tycker är bra eftersom en bra bok är en bok man tänker mycket på.  Dem två andra delerna i serien var väldigt mörka, och den här delen är nog mörkast, med all sin död överallt. Vilket självklart inte gör den här beroendeframkallande boken sämre, utan bara bättre.

Men om vi ska prata om omslaget så tog mig det ett bra tag tills jag kunde lista ut vem det föreställde.     När jag väl gjorde det tyckte jag att hårfärgen var helt fel. Varför tog dem liksom inte en blond moddel? För hans riktiga hårfärg är  ju blont. Men om man ska bort se från modellen med det felaktiga hårfärgen så tycker jag att resten av omslaget är riktigt snyggt, med sina glas-skyskrapor som såg ut precis som jag föreställde mig att Idirs skulle se ut.

Jag har faktisk inte något dåligt i boken som jag kan ta upp.

Som sakt så var det en super bok som slutade riktigt bra, inte för sorgligt eller för lyckligt. Och det ska bli väldigt kul att se vad Cassandra Clare har hittat på åt resten av serien :)

Stad av aska

Författare: Cassandra Clare
Antal sidor: 490
Serie: the Mortal instruments
Gerne: Action, drama, Fantasy, lite romantik
Tiden det tog mig att läsa boken: 2 dagar
Favoritkaraktär/er: Clary, Jace
Poäng; 5/5









Handling:
Häng med till New Yorks mörka sida, där nattens och skuggornas varelser rör sig! Egentligen vill Clary Fray bara att livet ska bli normalt igen. Men vad är definitionen av normalt när man plötsligt kan se varulvar, vampyrer och älvor på gatorna, lever som en demondödande skuggjägare och har en mamma som ligger i en magipåverkad koma? Clary försöker dra sig undan från skuggornas värld. Hon vill umgås mer med Simon (kanske mer än som vän?), men skuggjägaren Jace låter henne inte gå så lätt. Och den enda chansen Clary har att rädda sin mamma är att leta upp den onde skuggjägaren Valentin. Mannen som bland annat dödat Clarys morföräldrar - och visar sig vara hennes far. 

Omdöme:
Den här serien blir ju bara bättre och bättre! Stad av aska är till och med bättre än ettan, delvis för att Clary har skaffat sig en lite mer kaxig attityd och delvis för att Jace komentarer är fler och på så sätt för man njuta av Jaces skämt (hans stora ego) och sarkasm. Alltså flera gånger satt jag bara där och tänkte:
" hur kommer Clare på allt?"
Och jag beundrar också Cassandra Clares gripande sätt att skriva. Efter bara några sidor blev jag helt fast, jag kunde knappt släppa boken ur sikte. Och när jag väl hade slutat att läsa boken så tänkte jag bara på hur det skulle gå för Clary & Jace och resten av gänget.

Tja, det var allt om just den här boken, jag vet att det är en ganska kort recesion men det finns inte mycket att säga förutom: LÄS DEN HÄR SERIEN!