Fallna änglarnas stad

Författare: Cassandra Clare 

Antal sidor:  468
Tiden det tog mig att läsa ut boken: 2 dagar
Genre: Action, drama, fantasy, romantik
Favoritkaraktär/er: Isabel, Simon, Maia
Poäng:  4/5

Handling:

Dyk in i The Mortal Instruments-världen och New Yorks mörka sida, där vampyrer, skuggjägare, varulvar och demoner rör sig i skydd av skuggorna om natten. Äntligen är Clary och Jace är tillbaka!

Kriget är över och 16-åriga Clary Fray är tillbaka i New York. Allt verkar för en gångs skull vara precis som det ska; det är fred, Clary tränar på sin unika förmåga för att bli en skuggjägare och, framför allt, hon och Jace kan äntligen vara tillsammans!
Men ingenting varar för evigt.
Någon har börjat mörda skuggjägare, och Clary finner sig snart indragen i en kedja händelser som kan göra att hon förlorar alla hon någonsin älskat. Till och med Jace.

Fallna änglars stad är den sträckläsningsframkallande fortsättningen på serien om skuggvärlden som inleddes med Stad av aska, Stad av skuggor och Stad av glas.

Omdöme:
När jag väl började med boken hade jag väntat i över 2 månader på att den skulle översättas. Och efter att ha läst den fantastiska stad av glas så hade jag väldigt höga förväntningar på den. Tyvärr måste jag säga att jag blev lite besviken på Fallna änglarnas stad. För det första varför måste det alltid vara ett hinder för Clarys och Jaces relation? Och varför heter boken fallna änglarnas stad när den inte har något med fallna änglar att göra?

Om man ska bortse från de där två sakerna jag nämnde här ovan så var boken riktigt bra. Clare fortsätter att impornera på mig med sitt väldigt unika sätt att skriva. Flera gånger satt jag bara där och beundrade texten.
Jace är lika hysteriskt rolig med sina kommentarer som vanligt, för är det någon som kan fälla dräpande kommentarer så är det han. Clary är inte fullt så lika klumpig längre. Simon har fått mer plats, det har Isabel också fått och dialogerna var väldigt väl gjorda. Så i slutänden så var det en riktigt bra bok, men bara inte den bästa helt enkelt.

Men slutet..åh...det var VERKLIGEN INTE så jag tänkte mig att boken skulle sluta, men när den gjorde det så ville jag inget hellre än att rusa till biblioteket och låna nästa del på engelska. Men när jag väl hade lugnat ner mig så hade jag bestämt att jag ska läsa nästa del på svenska när den har kommit ut ( vilket den gör någon gång i Janoari ) så att jag verkligen kan njuta av den.
Så nu är det bara att längta till Januari...