Stad av glas

Författare: Cassandra Clare
Antal sidor: 585
Serie: The Mortal instruments
Gerne: Action, fantasy, drama, lite romantik
Favoritkaraktär/er: Clary, Simon, Isabell
Tiden det tog mig att läsa boken: 2 dagar
Poäng: 5/5









Handling:
Lyda Lagen, eller rädda liv? 
Clary kämpar för att rädda sin mammas liv, men för att få hjälp måste hon åka till Glasstaden, Skuggjägarnas stad i hemlandet Idris. Men att ta sig in oinbjuden i staden är förbjudet enligt Lagen, och att bryta mot den kan straffas med döden .

Kärlek är omöjligt och gamla hemligheter kan visa sig vara livsfarliga när Clary och Jace tillsammans står upp mot Valentine, den ondskefulle före detta skuggjägaren som också är deras pappa!

Omdöme:
Den här delen är utan tvekan den bästa delen i hela serien, i allafall om man bara räknar dem delar som jag har läst. Det här var en riktig bra bok full med action, spänning och STORA händelser.  Alla lösa trådar har sats ihop, man har fått svar på saker man har undrat. Karaktärerna har mognat väldigt mycket från stad av skuggor till stad av glas. Clary har blivit mycket bättre som huvudkaraktär även om hon fortfande är ganska klumpig i flera scener. Man får träffa båda gamla och nya karaktärer. Vilket leder till nya relationer bildas och gamla som bryts.

 Sjäv tycker jag att man känner väldigt många känslor när man läser den här boken, bra som dåliga.
Och eftersom det är mitt i ett stort krig i den här delen så oroar man hela tiden sig för vem som ska dö  och vem som inte ska det, vilket jag tycker är bra eftersom en bra bok är en bok man tänker mycket på.  Dem två andra delerna i serien var väldigt mörka, och den här delen är nog mörkast, med all sin död överallt. Vilket självklart inte gör den här beroendeframkallande boken sämre, utan bara bättre.

Men om vi ska prata om omslaget så tog mig det ett bra tag tills jag kunde lista ut vem det föreställde.     När jag väl gjorde det tyckte jag att hårfärgen var helt fel. Varför tog dem liksom inte en blond moddel? För hans riktiga hårfärg är  ju blont. Men om man ska bort se från modellen med det felaktiga hårfärgen så tycker jag att resten av omslaget är riktigt snyggt, med sina glas-skyskrapor som såg ut precis som jag föreställde mig att Idirs skulle se ut.

Jag har faktisk inte något dåligt i boken som jag kan ta upp.

Som sakt så var det en super bok som slutade riktigt bra, inte för sorgligt eller för lyckligt. Och det ska bli väldigt kul att se vad Cassandra Clare har hittat på åt resten av serien :)